Präster i Luggude kontrakt under skånska kriget

Församling	Kyrkoherde/komminister	Födelse- och dödsår	Period i församlingen	Född	Universitetsstudier	Krigsåren 1676-79	Anm.
Allerum och Fleninge	Niels Jensen Tulin	Ca 1622-1686	1657-1686	Falster?	Köpenhamn	Ska enligt traditionen ha varit mycket god vän med general Schönleben, som kallat honom sin broder. T ska ha varit mycket trofast gentemot svenska kronan, trots sitt danska ursprung. Han hade dock vissa svårigheter med införandet av uniformiteten.
Väsby och Viken	Hans Danielsson Gemsiö	Ca 1646-1693	1670-1687	Väsby	Köpenhamn, Lund	Prästgården i Väsby blev grundligt utplundrad av danska trupper under kriget. G. inlämnade klagomål över detta och i januari 1679 dömdes den närmast ansvarige, en tysk gardeskornett, till avsked. En överstelöjtnant som sänt kornetten till Väsby och sagt att man borde stänga ögonen för eventuella plundringar dömdes ej. Någon ersättning fick dock inte G. och han klagar i brev till den svenske generalguvernören 12/4 1680 över sin situation. Tolvmännen i Väsby bestyrkte då att G. blivit misshandlad, fått gården förstörd och boskapen stulen. G. ska ha kämpat mot uniformiteten och tog 1687 det unika steget att begära avsked för att ta tjänst i Danmark. Kungl. Maj:t beviljar detta med motiveringen att som G. är trög och ovillig att befrämja uniformiteten är det lika bra att bli kvitt honom.	Flyttade till Danmark med hela sin egendom, fick 20 års skattefrihet och utnämndes till kyrkoherde i Stege på ön Mön.
Brunnby	Mads Mogensen	16??-1685	1658/63-1685	Brunnby	Köpenhamn	Ingen uppgift	Häradsprosten Schartow var missnöjd med M. på grund av dennes ringa intresse för uniformiteten.
Farhult och Jonstorp	Knud Hansen de Fine	16??-1684	1658-1684	Helsingborg	Köpenhamn	Han led under kriget stor skada, vid häradstinget 1681 berättade han hur fienden hade utplundrat honom helt och bara lämnat en ko.	Häradsprosten säger att F. nog hade viljan, men inte kraften att driva på uniformiteten.
Välinge och Kattarp	Enert Hacksson Speger	16??-1677	1659-1677	Norra Rörum	Köpenhamn	Ingen uppgift.
Välinge och Kattarp	Johan Erman	Ca 1645-1693	1674/77-1693	Lund	Lund ?	Enligt en senare uppgift ska han ha tagit emot en mycket ruinerad prästgård och dessutom ska han själv ha drabbats av fientliga plundringar under kriget.
Kropp och Mörarp	Rasmus Hoffgard	1614-1678	1642-1678	Havgård?	Köpenhamn	1678 råkade han ut för den olyckliga historien med det förfalskade brevet, vilket efter hans arrestering av hustrun fördes till kommendanten Hård i Helsingborg. H. dog i Danmark. För brevet, se dock raus och Välluv.
Kropp och Mörarp	Otto Frich	Ca 1655-1703	1682-1703	Malmö	Lund		Till posten kallades F. av grevinnan Birgitta Skeel-Parsberg 21/1 1680. Då hade dock Karl XI redan utnämnt Gilius Achtschilling till tjänsten, men denne avsade sig slutligen utnämningen.
Helsingborg	Hans Fredriksson Hiort	Ca 1615-1684	1672-1677?	Ausås	Köpenhamn	H. höll kort efter Helsingborgs fall sommaren 1676 en uppseendeväckande predikan som bl.a. beskrev den lycka Skåne kände genom befrielsen ur sin egyptiska fångenskap. Sedan svenskarna återtagit staden blev H:s situation ohållbar och han har vid något tillfälle under kriget avvikit till Danmark. 11/1 1678 beordras kommendanten Hård att undersöka de rykten som gick rörande H:s predikan och i ett brev från Hård 25/2 talas om den nyligen till fienden övergångne H.
Helsingborg	Andreas Schartow	16??-1691	1682-1691	Skartofta	Lund	S. kom från Andrarum, där han under kriget också fungerat som kunskapare. Se vidare Andrarum. S. var en av uniformitetens viktigaste förkämpar, tydligen emellanåt rentav alltför ivrig.	S. hade 1669-70 varit garnisonspräst i Malmö, 1674-75 legationspredikant i Polen och 1677 medlem av kommissorialrätten över de otrogna prästerna, inrättad av Ebbe Ulfeldt i Vä. 1677 blev han kyrkoherde i Andrarum.
Helsingborg	Erik Pehrson	16??-1???	1668-1680	Bonderum		Var efter Hiorts flykt den som fick sköta själavården i den skäligen ruinerade staden. Enligt en senare uppgift hade snapphanarna haft sitt tillhåll i staden under kriget.	Huspredikant hos generalguvernören Gustaf Banér. Flyttade 1681 till Ausås.
Raus och Välluv	Mogens Gundersen	Ca 1624-1696	1653-1679	Helsingborg?	Köpenhamn	10/3 1678 intygar G. att han uppläst pardonsplakatet av den 26/2 rörande snapphanar. 1685 skriver han att det var han, inte kyrkoherde Hoffgards hustru, som tvingades förmedla det bekanta brevet till kommendanten Hård. Han hade fått det av en bonde och hade inte någon aning om innehållet, men fick sedan höra att svenskarna var ute efter honom. Han flyttade då in till Helsingborg, men fortsatte att predika i sina socknar. Efter freden flydde han till Danmark.
Frillestad och Ekeby	Sören Torndal	16??-1676	1653-1676	N. Vram	Köpenhamn	Ingen uppgift
Frillestad och Ekeby	Rasmus Hoffgard	1649-1692	1677-1692	Kropp	Greifswald, Lund	10/2 1678 rapporterar hans far, häradsprosten i Kropp, att H. 13 veckor tidigare hade fängslats av ett danskt parti och förts till Landskrona och sedan till Köpenhamn. Enligt egen berättelse blev han där underkastad hårda förhör och illa behandlad till dess han genom suppliker till Kristian V slapp ur arresten. 1680 återkom han till sina församlingar och berättar 1683 hur han då fann dem helt ruinerade och öde. Bara en enda sockenman fanns på plats i Frillestad och i Ekeby fanns det bara sju personer. Sedan hade det inflyttat folk från alla håll. H. ställdes 1681 inför kommissionen och uppvisade då intyg från generalmajoren Ulfsparre som deklarerade att H. hade varit honom mycket behjälplig under kriget, bl.a. med underrättelser om var det fanns snapphanar. När prästerna i området fick ett brev från den danske generalmajoren Bibow som skulle locka dem att byta sida var H, intygade Ulfsparre, den ende som förde brevet in till Helsingborg. Liknande intyg lämnades också av kyrkoinspektoren Crüeger, vilken också berättade att H. hade hjälpt svenska soldater att komma undan danskarna. Hans sockenmän intygade också H:s trofasthet. Han fick också stanna i sitt ämbete, som en nåd men inte som en rätt.
Hässlunda och Risekatslösa	Fredrik Clausen Wilschiött	16??-1688?	1647-1677?	Helsingör	Köpenhamn	10/2 1678 berättas att W. över "aar og dag" suttit arresterad i Helsingborg. 1680 berättas att han befinner sig på Själland. W. stannade i Danmark.
Bårslöv och Fjärestad	Herman Mortensen Lipper	16??-1682?	1647-1678	?	Köpenhamn	Karl XI bodde i prästgården 31/10-9/11 1676. Vid årsskiftet 1677/78 blev församlingarna illa åtgångna och 10/2 rapporteras att L., som blivit helt ruinerad av svenska och danska partier, för någon tid sedan hade begivit sig till Landskrona. Han återvände aldrig.	Församlingen betjänades efter L:s flykt av bl.a. kyrkoherden i Kvistofta.
Kågeröd och Stenestad	Sten Jacobsen	Ca 1635-1696	1661-1696	Kågeröd	Köpenhamn	J. var uppenbart en mycket försiktig man, men F. v. Arensdorff meddelar att han regelbundet mottog underrättelser av en präst i Vrams Gunnarstorp och "Knud Thotts praest i Koberöd" - d.v.s. Sten Jacobsen.	Carlquist behandlar utförligt J:s krönika och ifrågasätter t.o.m. om denne verkligen är författaren.
Halmstad och Sireköpinge	Hans Gudmundsson Brock	16??-1694	1672-1694	Borgeby	Greifswald, Lund	Brock förefaller ha lyckats balansera mellan de stridande parterna. I ett förhörsprotokoll från den 24 maj 1677 berättas att B. förts till Landskrona av friskyttar, men förnekat att det funnits någon anledning. 1683 intygar B. att socknen var alldeles ruinerad.
Ottarp	Poul Jakobsen	Ca 1610-1677?	1653-1677?	Ottarp	Köpenhamn	Ska enligt en senare uppgift ha omkommit genom att trilla ned i sin egen brunn då han ville komma undan ett danskt parti.	Hans Gudmundsson Brock skötte Ottarp under resten av kriget.

Källa: Lunds stifts herdaminne : från reformationen till nyaste tid. Ser. 2, Biografier, 8, Luggude kontrakt. - Lund, 1961

(Under arbete)