Nyheter från vida världen: Ordinarie Stockholmiske Post-Tijender under Karl XII: s tid

Jag ska här, som mestadels annars, koncentrera mig på Karl XII:s regeringstid. Av praktiska skäl bortser jag från de första månaderna av denna och inleder med något om tidningens innehåll år 1698.

1698 rådde fred i Norden och det fanns därför inte så rasande mycket dramatiska händelser i grannskapet att förtälja om. Följaktligen dominerade nyheterna från kontinenten totalt. Ja, det enda inhemska inslaget i tidningen var, i alla fall till en början, korta notiser om av Kungl. Majt. utfärdade förordningar. Ordinarie Stockholmiske Post-Tijdender utkom en gång i veckan, 8 sidor tjock. Här följer ett litet kommenterat referat av nr 12 från den 21 mars.

Innehåll

Wien den 23 februari

General Schlick, extraordinarie ambassadör till Frankrike, ska inom kort fortsätta sin resa dithän.

Turkiska och tatariska trupper sägs vara i marsch mot Camieniek för att förstärka garnisonen därstädes.

Sekreteraren hos det ungerska sändebudet i Konstantinopel har just passerat, på väg till England. Han berättade att intensiva rustningar görs i Turkiet, men bristen på janitscharer gör att man där anser sig tvingade att agera enbart defensivt under kommande kampanj. 

Wien den 26 febr.

Kejsaren har beslutat förstärka armén i Ungern genom att värva två nya regementen. Den turkiske kejsaren avser också att ställa upp en stark armé i Ungern, men tvivlar själv på att detta ska vara möjligt på grund av motståndet hos gemene man mot de nya pålagorna.

Turkiet var hårt engagerat på flera håll. Det krig som inletts med belägringen av Wien 1683 pågick ännu med full kraft, och 1695 hade tsar Peter också blandat sig i leken.

Venedig den 19 febr.

Vid slutet av förra veckan kom nyheter från Levanten att 4 galeoter hade lämnat Negroponte i avsikt att skada våra fartyg. På venetiansk sida sände man därför ut en mindre eskader som lyckats erövra 3 av de turkiska skeppen och illa tilltyga det fjärde.

Warszawa den 16 febr.

Det meddelas från Lowicz att Rokotzens första och andra sessioner har varit fruktlösa. Under den första uppstod ett stort tumult sedan det det stått klart att de kungliga kommissarierna endast haft fullmakter att förhandla med kardinalen. Inför den andra var fullmakten ändrad, men olika förslag som framställts kunde inte godkännas av de kungliga kommissarierna och medlaren. Under den tredje sessionen hade kardinalen och Rokotz-marskalken föreslagit villkor för att biträda kungen, men det hade rests åtskilliga invändningar. Under den fjärde sessionen har de emellertid fått sin vilja fram och marskalken har nedlagt sin stav och kardinalen avslutat sammankomsten med ett tal. Många har alltjämt varit motsträviga, men det förmenas att de kommer att foga sig.

Adeln har låtit övertala sig att tro att den Kur-brandenburgske ministern, som varit medlare, har behållit en stor summa pengar som han haft med sig till dem från kungen. För detta har de skymfat honom och till och med skjutit fem skott genom hans fönster nattetid.

På hösten 1696 hade man lyckats komma så långt att ett valdag bestämts, den 15 maj 1697 (n.st.). Detta gav de olika kandidaterna gott om tid att med pengar och andra medel söka vinna anhängare. Prinsen av Conti hade härvidlag de större resurserna, men några av Polens grannar - kejsaren, tsaren och kurfursten av Brandenburg - sökte på alla sätt motarbeta dennes kandidatur. När riksdagen väl öppnades försökte de olika kandidaterna åter bjuda över varandra. I sista ögonblicket uppenbarade sig en tredje allvarlig kandidat, kurfursten av Sachsen. Denne var visserligen lutheran, men bytte raskt religion. Hans kampanjfond var också omfattande och snart började det se ut som om kurfursten skulle kunna vinna valet. Hans motståndare igångsatte då ett eget kungaval och utsåg prinsen av Conti. Kurfurstens anhängare svarade med att utse honom.

Warszawa den 20 febr.

Eftersom adeln från Lill-Polen söndrat sig från kardinalen och adeln från Stor-Polen och slutit en egen uppgörelse med kungen har de igår erhållit audiens hos denne. De har först samlat sig hos biskopen av Kiev, ca 100 man till häst, inkluderande vojvoden av Pels, kronskattmästaren och några kastellaner. Därefter har de i procession ridit till slottet. Där har senaten, genom biskopen, och adeln, genom Starosten av Grabou, underkastat sig kungen. På dennes vägnar svarade Stor-kanslern, vilken förklarade att de skulle åtnjuta kungens nåd precis som om de underkastat sig redan från början. Därefter fick de tillåtelse att kyssa kungens hand. Det förmodas att kungen redan i denna vecka kommer att resa till Danzig. Den brandenburgske ministern har beklagat sig mycket över den skymfliga behandling han fått utstå. Kungen har också visat sig mycket missnöjd och lovat ministern hade allvarliga efterforskningar skulle igångsättas och de skyldiga straffas.

Warszawa den 24 febr.

Sedan Lill-Polens representanter underkastat sig har Stor-Polens d:o, bland vilka befinner sig såväl kardinalen som Rokotz-marskalken ,under förevändning att de lovat att inget göra utan allmänt samtycke återigen anslutit sig till Rokotzen. det förväntas dock att de ska falla till föga när påvens nuntie anländer. Bland de krav som Rokotzen ännu fasthåller är att kungen ska uppvisa ett intyg från påven om sin religion, att drottningen måste anta den katolska läran liksom alla kungliga ministrar och ämbetsmän, att de vakanta positionerna ej må besättas med utlänningar, att kungens trupper ska lämna landet och at de till republikens behov utlovade miljonerna ska utbetalas. Samt att biskopen av Cujadien ska avsättas och hädanefter ej brukas i några angelägenheter. Av dessa har kungen accepterat vissa punkter, men förkastat andra.

Lemberg den 9 febr.

Här har vi i nästan 14 dagar levt i stor skräck för fienden. Storfältherren har samlat tillgängliga trupper vid staden för att bemöta fienden. Skräcken har dock minskat sedan det kommit nyheter om att inga tartarer synts till i Volynien.

Polen hade sedan flera år varit engagerat i ett krig med Turkiet. Trots stora ansträngningar hade det inte givit några mer påtagliga resultat och tartariska styrkor härjade gång på gång i södra Polen.

Mitau den 4 febr.

Oginski begär antingen vinterkvarter eller så mycket pengar som behövs för att förlägga trupperna på annat håll. Över detta är man mycket förvånade då Polen aldrig tidigare begärt något liknande av Kurland.

Memel den 6 febr.

Oginski härjar Sapiehas gods och folket i den lilla staden Grothingen, 3 mil härifrån, har så när som på 7 man alla flytt.

Dessa strider mellan olika litauiska makthavare kom att spela en inte obetydlig roll under Karl XII:s fälttåg.

Paris den 28 febr.

Det sägs att Tourville snart ska resa till Bretagne för att skynda på skeppens klargörande för att därefter segla till Toulon eller Marseille. Det påstås också att femton av de bästa infanteriregementena skall marschera till Provence för att gå ombord på flottan.

I går gjorde greven av Portland sitt intåg i staden.

London den 25 febr.

För några dagar sedan diskuterades de ännu ej utbetalda subsidierna och det beslöts att kurfursten av Brandenburg skulle erhålla 180 000 riksdaler, lantgreven av Hessen-Kassel 254 000 Rdr och kungen av Danmark 110 000 Rdr etc. I övrigt rapporteras att parlamentet kommer att åtskiljas senast i april och  att kungen sedan ämnar resa till Holland. 

Frankfurt den 10 febr.

I Regensburg arbetas flitigt med punkterna rörande garantin och den allmänna säkerheten i riket. Meningarna är delade, men de flesta anser att det föreslagna associationsverket och en stående armé är det enda sättet att bevara huset Habsburg och det Tyska riket emot Frankrike. För att återupprätta handeln på Rhen ska alla de intresserade furstarna samlas till överläggningar i Haag och finna ett sätt att sänka tullarna på floden, vilket man tror kommer att ha en mycket god verkan.

Frankfurt den 18 febr.

Prins Louis av Bayern ämnar enligt uppgift inspektera städerna Freiburg, Breisach och Philippsburg, i vilka fransmännen inte lämnat något efter sig. Därefter ska han resa till Wien, inte bara för att delta i det stora krigsrådet utan också för att föra befälet i Ungern under det kommande fälttåget.

Strasbourg den 18 febr.

Borgerskapet har fått ett mycket bättre svar från markis Uxelles än vad man förmodat. Denne har nämligen låtit kalla till sig en prästman och bett honom att höra efter varför borgerskapet hade ett så lågt förtroende för Hans Maj.t. att de lämnar staden. Då orsaken klargjordes för honom försäkrade markisen att inga hinder skulle möta deras religionsutövning.

De tre skansar som inte ligger långt härifrån har till största delen raserats.

Elsass den 18 febr.

Fransmännen har ännu inte evakuerat Freiburg, Breisach, Keilerskansen och Philippsburg, men alla föreberedelser är gjorda. Befästningarna vid Hunningen, på andra sidan Rhen, är raserade och bron dit över kommer inom kort att raseras.

Heidenheim den 24 febr.

Sedan det schwabiska kretskonventet vid sitt möte i Ulm beslutat att behålla 6 000 man i tjänst, men avskeda resten, har det kommit ett ilbud från Wien med begäran att detta inte måtte ske förrän fransmännen utrymt de resterande fästningarna.

Dunkerque den 26 febr.

Det sägs att i denna och nästa månad kommer 200 000 centner krut och några hundra bomber och handgranater att skickas till hamnarna i Bretagne där några franska fartyg håller på att utrustas.

Haag den 7 mars

Flottan som håller på att utrustas i Frankrike skall vara klar att gå till sjöss den 10 april. Vid den tiden lär även England ha en flotta i sjön och här planerar man att ha en eskader klar senast i maj.

Att greven av Portland haft så många hemliga konferenser med den franske kungen gör många här betänksamma, enär våra egna förhandlare haft så ringa framgång i diskussionerna om ett handelsavtal. Detta beroende på att fransmännen ständigt kommit med nya förslag.

När det gäller breven från England meddelar dessa att de deputerade rörande de sekreta affärerna har haft åtskilliga möten och nu tycks ha ändrat uppfattning, närmande sig kungen. Alltså torde det blå gardet komma att kvarstanna i Holland på kungens bekostnad. I Loo görs alla rum färdiga då det sägs att kungen kommer att stanna här i landet över sommaren, samt göra åtskilliga resor till hov och kurorter i Tyskland.

Amsterdam den 8 mars

Det talas mycket om de franska sjörustningarna, eftersom ingen vet ändamålet. En del gissar på något företag mot England, andra att de är riktade mot Spanien. Kungen av Frankrike har emellertid försäkrat att hans krigsmakt inte kommer att användas mot vare sig England, Holland eller deras bundsförvanter.

Jag har inte närmare lyckats fastställa vad dessa syftade åt.

Helsingör den 14 mars

"I dag seglade här igenom Sundet Cornelius Roloffson hemma i Stockholm och kommer ifrån Nycastell med Stenkol. I desse Dagar hafwer man här på Orten haft en stark Blåst af Nordwäst Wind med högt Watn / som Isen här omkring alldeles borttagit / så at man nu dageligen förmodar Skepp i Sundet / och att Seglationen lärer igen begynnas"

Som detta avsnitt berör svenska förhållanden har jag valt att återge det i originalform.

©Bengt Nilsson
benni@bibl.liu.se
Senast uppdaterad: 2002-04-29 18:55