6.7.1.
1723 års defensionsdeputation
|
| Riksdagen 1723 var den
första efter freden med Ryssland 1721. I den allmänna proposition Kungl. Majt.
inlämnade omtalades vidlyftigt fredssluten och ständerna ombads inkomma med sina
synpunkter på det fredstida försvarsverkets ordnande. Från början var adelns mening
att dessa ärenden borde behandlas inom ramen för det sekreta utskottet. När den
instruktion som utarbetats för sekreta utskottet upptogs till behandling den 4 februari
kom det till diskussion om detta. Lantmarskalken Sven Lagerberg menade att en särskild
defensionsdeputation borde behandla frågorna om flottans framtida storlek, medan mer
rutinmässiga ärenden borde behandlas av sekreta utskottet. Det beslöts i princip efter
dessa linjer. Som viktiga medlemmar i defensionsdeputationen
ansågs landshövdingen i Kymmenegårds och Nyslotts län Johan Henrik Frisenheim och
fortifikationsdirektören Axel Löwen. Dessa hade vid denna tidpunkt ännu inte anlänt
från Finland och därför uppsköts konstitueringen av deputationen. Ännu en månad
senare hade de inte anlänt och det beslöts då att inleda valet av ledamöter i deras
frånvaro. Urvalsprocessen hänsköts till sekreta utskottet.
Utskottet uppsatte följande förslag: |
| Av
Ridderskapet och Adelen |
| Cavallerie |
Förslaget |
Noter: |
| General Creutz. |
Carl Gustaf Creutz (1660-1728), chef för
livregementet till häst. Deltog i Karl XII:s fälttåg, fången vid Perevolotjna. |
| General Hamilton. |
Hugo Johan Hamilton (1668?-1748), chef för
Östgöta kvalleriregemente. Deltog i Karl XII:s fälttåg, fången vid Poltava. |
| Gen.-Lieut. Strömfelt. |
Johan Carl Strömfelt (1678-1736). Riksråd
1727. |
| Gen.-Lieut. Silfverhielm. |
Göran Silfverhielm (1681-1737), deltog i Karl
XII:s fälttåg, kalabaliken i Bender, norska fälttågen och var en av de viktigaste
militära aktörerna vid regimförändringen efter kungens död. Fältmarskalk 1734. |
| Gen.-Lieut. Gustaf Horn. |
Gustaf Horn af Marienborg (1670-1728), deltog
i Karl XII:s fälttåg, fången vid Poltava, utväxlad 1715. Överste för Norra skånska
kavalleriregementet. |
| Gen.-Lieut. Gyllenstiärna. |
Nils Gyllenstierna af Björksund och Helgö
(1670-1731). Fången vid Perevolotjna, hemkommen i maj 1722. Överste för
livdragonerna. Riksråd 1727. |
| Gen.-Major Koskull. |
Anders Koskull (1677-1746). Senare
landshövding i Kronobergs län. Grundade tillsammans med G. B. Staël von Holstein Kosta
glasbruk. |
Infanterie |
| Gen.-Fält-Tygmästare Hugo
Hammilton. |
Hugo Hamilton (1655-1724). Försvarade under
sin tid som landshövding i Västernorrland Gävle vid ett ryskt angrepp 1719. |
| Gen.-Lieut. Ribbing. |
Gabriel Ribbing af Zernava (1679-1742). Avsade
sig 1739 utnämningen till riksråd. |
| Gen.-Lieut. Gyllenkrook. |
Axel Gyllenkrok (1664?-1730). Den från Karl
XII:s fälttåg bekante generalkvartermästaren. Följde till Bender, men blev i september
1709 fången vid Czernowitz. Hemkom 1722. |
| Gen.-Major Fuchs. |
Rutger Fuchs (1682-1753). Mest känd från
striden vid Stäket 1719. Avböjde riksrådsutnämningen 1727. Senare överståthållare i
Stockholm. |
| Gen.-Major Thure Horn. |
Ture Sigismund Horn af Åminne (1674-1724). |
| Gen.-Major Sten Arfvidson. |
Sten Arvidsson Sture (1681-1730). Av släkten
Natt och Dag, liksom de yngre Sturarna. Följde Karl XII på alla hans fälttåg. Överste
för Kalmar regemente. |
| Gen.-Major Tegenschöld. |
Carl Fredrik Tegensköld (1665-1735). Deltog
redan i kriget i Pommern 1678. Överste för Dalregementet. |
| Gen.-Lieut. Cronman. |
Johan Cronman (1662-1737). Fången vid Poltava
där han anförde Kronobergs regemente. 1727 landshövding i Malmöhus län. |
Ammiralitetet |
| Amm. Gref Wachtmeister. |
Carl Hans
Wachtmeister af Johannishus (1689-1736) |
| Amm. Baron Wachtmeister. |
Carl Hans
Wachtmeister af Björkö (1682-1731) |
| Ammiral Örnfelt. |
Jonas Fredrik Örnfelt (1674-1733). Senare
landshövding i Södermanland. |
| Ammiral Ehrenschöld. |
Nils Ehrenskiöld (1674-1728) |
Fortification |
| Öfverste Stobée. |
Lorentz Christoffer Stobée (1676-1756).
Fången vid Viborg 1710, rymde 1715. Slutligen landshövding i Göteborgs och Bohus län.
En framträdande anhängare av det holsteinska partiet. |
Artilleriet |
| Gen.-Lieut. Cronstedt. |
Carl Cronstedt (1672-1750). Artilleriets
nydanare under Karl XII:s tid. Avböjde riksrådsposten 1738. Har på mycket lösa grunder
emellanåt utpekats som inblandad i skottet vid Fredrikshald 1718. |
| Öfverste von Post. |
Vilhelm Mauritz von Post (1668-1727). Fången
vid Perevolotjna, hemkom efter freden. |
Landzhöfdingar |
| Gen.-Lieut. Palmqvist. |
Magnus Palmqvist (1660-1729). Landshövding i
Västernorrlands län 1719. 1727 president i Bergskollegium. |
| Landzh. Conrad Ribbing. |
Conrad Ribbing af Zernava (1671-1736).
Landshövding i Närke och Värmlands län sedan 1719. Efterträdde Palmqvist som
president i Bergskollegium. Jurist. |
Prästerskapet |
| Biskop Norlind. |
Daniel Nordlind (1662-1728), biskop i
Strängnäs. Hertig Karl Fredriks lärare i teologi och kyrkohistoria 1703-1716. Av Karl
XII utnämnd till biskop i Strängnäs 1717, trots att han endast fått ett fåtal röster
vid valet. Inte opåverkad av pietismen. Tycks ha haft sympatier för enväldet. Deltog i
riksdagarna 1710, 1713/14, 1719, 1720, 1723 och 1726-27. |
| Biskop Lund. |
David Lund (1657-1729), biskop i Växjö.
Född i Finland, professor i Åbo och kyrkoherde därstädes. Biskop i Viborg 1705. Efter
den ryska ockupationen av Viborg överflyttad till Sverige. 1711 biskop i Växjö. Deltog
i riksdagarna 1710, 1713/14, 1719, 1720 och 1723. En nitisk anhängare av den rena läran
i kampen mot pietismen. |
| Doctor Molin. |
Lars Molin (1657-1723), domprost och professor
i Uppsala. Positiv till pietismen. En av männen bakom 1719 års författning. Satt med i
kommissionen över Goertz. Riksdagsman 1710, 1713/14, 1719, 1720 och 1723. |
| Kyrckioherden Norberg. |
Jöran Nordberg (1677-1744), kyrkoherde i
Klara. Karl XII:s levnadstecknare. |
| Probsten Zerlachius. |
Johannes Serlachius (1658-1729). Kyrkoherde i
Östra Husby. Född i Finland och kyrkoherde i Kexholm. Vid den ryska erövringen av
staden 1710 tillfångatagen. Blev därefter kyrkoherde i Helsingfors, men måste fly
också därifrån. Kyrkoherde i Östra Husby 1715. Riksdagsman 1686, 1713, 1723 och
1726-27. |
| Probsten Levin. |
Claudius Livin (1666-1732), kyrkoherde i
Skänninge. Riksdagsman 1713, 1723 och 1726-27. |
| Probsten Strömmer. |
Johannes Strömer (16??-17??), kyrkoherde i
Örebro. |
| Probsten Liungbeck. |
Theodor Junbeck (16??-17??). Kyrkoherde i
Jönköping. |
| Probsten Garvolius. |
Jakob Garvolius (16??-17??). Kyrkoherde i
Ulfsby, Åbo stift. |
| Kyrckioherden Bökman |
Severin Bökman (16??-17??). Kyrkoherde i
Vinberg, Göteborgs stift. |
| Kyrckioherden Blanksius. |
Christoffer Blanxius (16??-17??). Kyrkoherde i
Ivetofta, Lunds stift. |
| Magister Plantin. |
Zacharias Plantin (16??-17??). Lektor i
Härnösand, kyrkoherde i Lövånger. |
Borgerskapet |
| Handelsman Spalding. |
Johan Spalding (1669-1738), köpman i
Stockholm. Riksdagsman även 1719. |
| Handelsman Lampa. |
Johan Lampa (1671-1748), bryggareålderman i
Stockholm. Riksdagsman 1713/14, 1720, 1723 och 1731. |
| Borgmästar Ekebom. |
Jakob Ekebom (1685-1758), justitieborgmästare
i Norrköping. Riksdagsman 1719, 1720, 1723, 1726/27, 1734, 1738-39 och 1740-41. |
| Borgm. Tellander. |
Erik Tillander (16??-1735),
justitieborgmästare i Göteborg. |
| Borgm. Ebeltoft. (I den lista som ingår i borgarståndets protokoll har han ersatts
av Hans Lothigius (1693-1744), borgmästare i Visby.) |
Andreas Ebeltoft (1683-1736), borgmästare i
Karlskrona. Riksdagsman 1720 och 1723. |
| Handelsman Carl Merten. |
Carl Merthen (16??-1743), köpman i Åbo.
Senare politiborgmästare därstädes. Riksdagsman 1723, 1726/27, 1731 och 1740-41. |
| Borgm. Palmborg. |
Johan Palmborg (16??-1741),
justitieborgmästare i Gävle. Riksdagsman 1723, 1726/27, 1731 och 1734. |
| Borgm. Holenius. |
Johan Holenius (1663-1730), borgmästare i
Falun. Riksdagsman 1710, 1719, 1720, 1723, 1726/27. |
| Borgm. Wetter. |
Abraham Wetter (16??-1737), borgmästare i
Helsingfors. |
| Rådman Borling. |
Jöns Bårling (1689-1757), rådman i Varberg.
Riksdagsman 1719, 1723, 1731 och 1734. |
| Borgm. Tavonius. |
Gabriel Thauvonius (16??-1748), borgmästare i
Umeå. Senare häradshövding i Nyland och därefter assessor i Åbo hovrätt. Riksdagsman
1720, 1723 och 1734. |
| Borgm. Lenberg. |
Daniel Lenberg (1677-1751), borgmästare i
Vänersborg. Riksdagsman 1723, 1731 och 1734. |
| Till dessa kom så
Frisenheim, Löwen, Psilander, de olika ståndens talmän samt 12 bönder, utsedda av
bondeståndet. Den militära expertisen var som synes rikligt företrädd. Vid deputationens första möte formulerades dess uppgifter i fem punkter av
lantmarskalk Lagerberg: |
| 1. Om för riket och
till dess försvarsverks utförande nyttigare är att dess högsta kraft och styrka skall
bestå i lantmilis eller sjömakt. 2. Om kavalleriet
i riket skall förbliva så starkt som det nu är eller om och på vad sätt det till
rikets bästa nytta skall förminskas.
3. Om och huru reservkassor vid regementena skola
upprättas.
4. Huru magasinerna uti riket nu för tiden äro beskaffade
och på vad sätt de skola förökas och inrättas.
5. Vad fästningar uti riket skola anläggas och uti vad
stånd de gamla och redan anlagde äro. |
| Punkt 1 var förstås den
principiellt viktigaste. Var det flottan som var Sveriges bästa värn mot fienden eller
var det armén? Att övervägandena främst kretsade kring förhållandet till Ryssland
behöver knappast betvivlas. Den marina sakkunskapen i deputationen var som synes i klar
minoritet och det blev föga överraskande lantofficerana som tog hem spelet.
Principiellet viktig var också frågan om kvalleriets styrka, men deputationen stannade i
uppfattningen att inga förändringar av indelningsverket borde ske. Frågan om fästningsväsendet var också av central betydelse. I främst
rummet kom förstås Finlands försvar. Fortifikationsdirektören Löwen hade under
större delen av 1722 och början av 1723 varit sysselsatt med gränsregleringen i
Finland. Under vistelsen i Finland hade han också noga undersökt terrängen längs
gränsen och tillsammans med de marina representanterna Peter Feif och Nils Ström
utforskat farvattnen kring Vekelax (Fredrikshamn). I ett memorial till deputationen
förordade Löwen en huvudfästning vid Vekelax och en befäst hamn vid Helsingfors. De
kostnader som var förenade med ett sådant projekt avskräckte dock deputationen, som
endast förordade en mer blygsam uppbyggnad av befästningarna vid Vekelax.
Stockholms fasta försvar kom också, under intryck av
krigshändelserna 1719, att ägnas åtskilligt intresse. Det utsågs en särskild
deputation inom deputationen, i vilken Psilander ingick.
I defensionsdeputationens till Kungl. Majt. inlämnade memorial
berördes flottan föga. Man uppehöll sig desto mer vid rikets fästningsverk, varvid
huvudintresset fästs vid Stockholms försvar och anläggandet av lämpliga befästningar
vid den nya riksgränsen i Finland. Psilander fick också med några rader om Gotlands
försvar, en ö som genom sitt utsatta läge borde förses med en befästning.
Deputationens synpunkter resulterade i tillsättandet av en försvarskommission, vilken
kom att sysselsätta sig med frågorna rörande Stockholms och Finlands försvar.
Källor: Häggman, J., Studier i frihetstidens
försvarspolitik. - Stockholm, 1922 ; Millqvist, V., Svenska riksdagens
borgarstånd 1719-1866. - Stockholm, 1911 ; Svensk biografiskt lexikon,
herdaminnen och andra biografiska uppslagsverk. |
| (Under arbete) ©Bengt Nilsson
benni@bibl.liu.se
Senast uppdaterad: 2001-09-22 12:40 |
| Föregående sida: 6.7.
Riksdagen 1723 Nästa sida: 6.8.
Riksdagen 1726-27 |