Översikt

Hemsidan

Gustaf von Psilander : inledning

1.
1669-1703 : uppväxt,
ungdom och tidiga karriär

2.
Konvojerna : den historiska bakgrunden

3.
Konvojerna 1703-1704

4.
Efterspelet

5. 
1705-1716:
vägen mot toppen

6.
1716-1734 : landshövding och riksdagsman

7.
1734-1738 : president i
Amiralitetskollegium

8.
Den "private" Psilander

9.
"Kuriosa- kabinettet"

10.
Gustaf von Psilanders familj

11.
Legenden skapas : 1700- och 1800-talen

12.

 

6.4.4.1. 1726-27 års amiralitetskommission

Under riksdagen 1726-27 tillsattes en kommission med uppgift att granska örlogsflottans skeppsbyggnad. Efter diverse bekymmer i samband med på entreprenad utlagda fartygsbeställningar beslöts att det skulle uppgöras bestämda ritningar på alla de fartygstyper och storlekar som fanns inom flottan. Dessa ritningar skulle sedan tjäna som modeller för all nykonstruktion och inga avvikelser skulle tillåtas mellan riksdagarna. Medlemmar i denna kommission skulle vara alla de tillgängliga flaggmännen såsom experter samt dessutom några av sekreta utskottets civila och militära ledamöter.

Kommissionen inledde sin verksamhet i december 1726. De ledamöter som representerade Amiralitetskollegium yrkade ihärdigt på byggande av större och tyngre bestyckade fartyg för att väga upp den numerära underlägsenhet som svenska flottan befann sig i på grund av rikets begränsade ekonomiska resurser. Mot detta vände sig kommissionens civila ledamöter samt de utanför kollegiet stående sjöofficerarna Nils Ehrenskiöld, Theodor Ankarcrona och Gustaf von Psilander samt skeppsbyggmästaren Charles Sheldon. Denna fundamentala skillnad i synsätt bestod under kommissionens hela existens och ledde till att kollegiets representanter inlämnade ett separat betänkande till sekreta utskottet i juni 1727. Kommissionens övriga ledamöter inlämnade sina synpunkter den 31 juli 1727. I detta rekommenderades att frågans avgörande uppsköts till påföljande riksdag, inför vilken man borde inhämta uppgifter om skeppsbyggnationen vid främmande flottor. Dessa båda yttranden kom dock aldrig att behandlas färdigt i sekreta utskottet utan överlämnades i stället till Kungl. Majt. som bilagor till sekreta utskottets svar på propositionen om försvarsväsendet.

Kommissionen tycks bara ha sammanträtt en gång i månaden. Psilander vistades inte i Stockholm under hela den tid kommissionen var i verksamhet, utan torde ha återvänt till Visby i mars-april 1727. Hans deltagande i överläggningarna måste därför ha varit skäligen begränsat, men med tanke på de låsta positionerna och slutresultatet kan man kanske förmoda att Psilander ansåg sig kunna uträtta mera på annat håll.   


Källa: Häggman, J., Studier i frihetstidens försvarspolitik.- Stockholm, 1922

(Under arbete)

©Bengt Nilsson
benni@bibl.liu.se
Senast uppdaterad: 2001-09-22 12:44

Föregående sida: 6.4.4. Riksdagen 1726-27

Nästa sida: 6.4.4.2. Nils Reuterholms journal