Översikt

Hemsidan

Gustaf von Psilander : inledning

1.
1669-1703 : uppväxt,
ungdom och tidiga karriär

2.
Konvojerna : den historiska bakgrunden

3.
Konvojerna 1703-1704

4.
Efterspelet

5. 
1705-1716:
vägen mot toppen

6.
1716-1734 : landshövding och riksdagsman

7.
1734-1738 : president i
Amiralitetskollegium

8.
Den "private" Psilander

9.
"Kuriosa- kabinettet"

10.
Gustaf von Psilanders familj

11.
Legenden skapas : 1700- och 1800-talen

12.

 

6.3.6. Landshövding Psilander och barnmorskeväsendet

Vid riksdagen 1723 inlämnade den framstående läkaren Johan von Hoorn (1662-1724) ett förslag till upprättande av en rikstäckande undervisning för barnmorskor. Lämpliga kvinnor från olika delar av landet skullle några veckor årligen, en sommarperiod och en vinterperiod, undervisas i Stockholm. Efter avlagd examen skulle de återvända till sina hemorter och börja praktisera sina nyförvärvade kunskaper.

Hoorns memorial behandlades av sekreta utskottet, som biföll förslaget. Till landshövdingarna utgick instruktion om att sprida information om barnmorskeskolan såväl i städerna som på landsbygden. Kostnaderna för elevernas resa till och vistelse i Stockholm skulle bekostas av deras respektive hemort, vilket förmodligen dämpade intresset för projektet. Hoorn avled i juni 1724 och hann inte själv igångsätta verksamheten. Till hans efterträdare som barnmorskelärare utsågs Johan Christopher Nordenheim (16??-1740), en gång fältmedicus vid Karl XII:s armé och senare bland annat brunnsläkare vid Vårby. Vid riksdagen 1727 försökte en av hans konkurrenter om platsen få bort Nordenheim, under hänvisning till att denne, som också var livmedicus, enligt gällande regler inte fick inneha två tjänster samtidigt om den första inbringade mer än 120 daler smt i årlig lön.  I samband med denna konflikt avgav Nordenheim en berättelse om verksamheten under de gångna två åren. Enligt denna ska 21 barnmorskor ha genomgått utbildningen.

Dessa föga imponerande siffror föranledde uppenbarligen Nordenheim att gå till offensiven. Vid jultiden 1728 skriver landshövding Psilander till magistraten i Västervik och ombeder dem meddela honom, senast i mitten av januari, om de är intresserade av att sända en lämplig kvinna till Stockholm. Om inte detta vara fallet, skulle det sannolikt finnas möjlighet att få en färdigutbildad barnmorska från huvudstaden, naturligtvis mot skälig ersättning.

I sitt brev till magistraten talar Psilander om "detta, såsom för det Allmänna bästa högst gangnelägna (?) och til många barnaföderskors och barns lifs conserwation ländande werket" och hur den 1723 inrättade undervisningen negligerats av de flesta städer.  Att låta detta "så wårdzlöst förachtas och tillbaka sättias" var inte lämpligt. Om Västervik kom till "besinning" och verkligen skickade en elev till Stockholm vet jag för närvarande inte.


Källor: Hjelt, O., Svenska och finska medicinalverkets historia1663-1812, del. 2. - Helsingfors, 1892 ; Romlid, C., Makt, motstånd och förändring. - Stockholm, 1998 ; Svenskt biografiskt lexikon

(UNDER ARBETE)
Bengt Nilsson
benni@bibl.liu.se

Senast uppdaterad: september 22, 2001.
Föregående sida: 6.3.5. De öländska vildsvinen

Nästa sida: 6.3.7. Landshövdingen och "odjuren"