Översikt

Hemsidan

Gustaf von Psilander : inledning

1.
1669-1703 : uppväxt,
ungdom och tidiga karriär

2.
Konvojerna : den historiska bakgrunden

3.
Konvojerna 1703-1704

4.
Efterspelet

5. 
1705-1716:
vägen mot toppen

6.
1716-1734 : landshövding och riksdagsman

7.
1734-1738 : president i
Amiralitetskollegium

8.
Den "private" Psilander

9.
"Kuriosa- kabinettet"

10.
Gustaf von Psilanders familj

11.
Legenden skapas : 1700- och 1800-talen

12.

11.1. Carl Bechstadius (1690-1739)

Bechstadius arbete "Then adelige och lärde swenske siö-man..." utkom 1734. Det är i huvudsak inte en sjöhistoria, utan mera en matrikel över sjöofficerare. Några sedelärande exempel ur svensk sjökrigshistoria finns dock med. Efter en redogörelse över Äpplets förlisning 1676 på grund av kapten Evert Haas inkompetens övergår Bechstadius till att skildra Psilanders strid.

(1). Kalmar domkapitel A I:18, Register till protokoll 1704-40, rubriken Vissefjärda 15/8, 23/10 och 4/12 1728

Nu wil jag tala om en annan Siö-Capitein, af helt annan calibre. Then samme war tå, nu warande högstberömelig Ammiral, och Landshöfding uti Calmar, Högwälborne Herr Baron Gustaf von Psilander, hwilken/ när han med sitt Convoy-Skepp Öland (på hwilket ock hos honom om bord woro Capiteinen, sedermehra Praesident och Ammiralen, salig Herr Baron Carl Hans Wachtmeister, och Capiteinen, Baron Johan Uggla) beledsagade en Swensk Kopfardie-Flotta ifrån Portugall Anno 1704, och kom nu wid pass 8 mijl ifrån Engelska wallen, kom, den 28. Julii/7. Augustii, Engelske Schoutbynachten af blåå Flaggen, William Wheston, med 8. örlogs-skepp, och sätter honom efter, med all flijt, skiutandes Capitein Boutler, uppå skeppet Worchester, 2. skott efter honom. Högbemälte Herre afsänder så sin Lieutenant, til Engelsmannen, och frågar, hwad sådant skulle betyda? Hwaruppå tillbaka frågades, om han intet sågo Drottningens flagg af Stora Britannien, och wille för henne stryka Wimpel, och Segel? Lieutenanten swarade, thet hans Principal hade intet ordres, at stryka för någon i werlden: och foor så til Skeppet Öland igen. Men innan han hinte tijt, begynte the Engelske at omgifwa skeppet, och beskiuta thet samma med all macht. Herr Capitein Psilander blef them intet skyldig, uthan gaf them alla så til bästa, så at the intet hade at rosa marknaden. Hölt ock ther med manneligen uth, ungefähr i 9. glaas, tå Skeppet Öland war så förderfwat, at thet måste släpas af the Engelska, up i Themsen: fölliandes Kopfardie-Skeppen med. Ther blef nu Skeppet reparerat, och Hr. Capitainen erhölt, jemte stort loford, för sin Tapperhet, Drottningens af Engeland tillstånd, at, med sitt skepp och underhafwande Flotta, segla i frid, sina färde.

Bechstadius, Carl, Then adelige och lärde swenske siö-man... - Stockholm, 1734, s. 139-140

KOMMENTARER

Ett omdöme om Bechstadius arbete:

"Arbetet, som på sitt område är det första i vårt land, har på grund av sin tillförlitlighet skattats högt"
Svenskt biografiskt lexikon, bd 2 . - Stockholm 1920, s. 787

Även Arnold Munthe syns ha delat denna uppfattning, då han skriver:
"Beckstadius, hvilken var amiralitetspastor i Karlskrona 1720-29 och som med säkerhet personligen känt Psilander..."
Munthe a. a., s. 37

I huvudsak finns det heller inte något att invända mot Bechstadius skildring - med ett undantag. Konvojen var på väg söderut, inte på väg tillbaka ifrån Portugal. En märklig felaktighet!

En annan intressant punkt är att två andra personer namnges:
"(på hwilket ock hos honom om bord woro Capiteinen, sedermehra Praesident och Ammiralen, salig Herr Baron Carl Hans Wachtmeister, och Capiteinen, Baron Johan Uggla)"

Detta tycks av senare skildrare ha uppfattats som om dessa var medlemmar av besättningen. I varje fall Carl Hans Wachtmeister placeras vanligtvis som Psilanders sekond. Den som kommit närmast sanningen i frågan är Sven Grauers, som i sitt stora verk om släkten Wachtmeister behandlar resan på sidorna 294-296 i volym 1. Grauers har noterat två intressanta uppgifter:

1. Wachtmeisters namn finns inte med bland officerarna i kommissarien Ahlehielms brev av 17 juni 1704. Grauers tycks faktiskt betvivla att han ingick i besättningen, men vill inte ta steget fullt ut - se s. 294, not 4.

2. På sidan 296 omnämner Grauers att Wachtmeister redan 19/10 1703 fått tillstånd att resa utomlands för att vidareutbilda sig genom tjänstgöring i någon främmande flotta, men drar slutsatsen att denne av olika skäl först på våren 1706 verkligen kommit iväg.

Det förhåller sig otvetydigt så att Carl Hans Wachtmeister inte alls ingick i besättningen. Det finns ett flertal bevis för detta:

A. I Nordinska samlingen i Uppsala UB finns i volym 129 under nr 29 en hittills obeaktad relation, som talar om Wachtmeister som "vår passagier till London". Jag har tills vidare valt att kalla den "Uppsalarelationen".

B. Grauers har förbisett att det finns ett brev från Wachtmeister till den svenske envoyén i London, Leijoncrona, daterat 5/8 1704 där Wachtmeister bland annat skriver "såsom volonteur på detta swenska convoy-skieppet ifrån Swerige hijt till Engeland öfvergången..."

C. I RA finns bland Generalauditörens handlingar under nr 62 år 1706 dokument från rättegången efter Ölands förlisning - "de digra undersökningshandlingarna" som Munthe nämner i not 1 på s. 33. Där omtalas Wachtmeister ånyo som en passagerare som följt med Öland, inte som besättningsmedlem.

Så allt talar för att Wachtmeister var på väg till England för att vidareutbilda sig genom en tjänstgöring i engelska flottan. Om det blev något av med den är ovisst. Wachtmeister återvände till Sverige ombord på Öland, som avseglade från Gravesend 5 november 1704. Han har alltså vistats utomlands i tre månader. Var tillbringade han den tiden? Var det en tillfällighet att han kom att återvända med Öland? Carl Hans Wachtmeisters yngre bror Adam Herman hade i början av 1703 avlidit under tjänstgöring i den engelska flottan. Kan Carl Hans utlandsvistelse också ha något samband med detta? Sådant borde kunna gå att få svar på i engelska arkiv. Samma sak gäller frågan om var Adam Herman avled. Var det Barbados eller Ceylon?

Skeppsbrottet vid Skagen 1705 var sannolikt inte heller Wachtmeisters första som passagerare. Grauers omtalar en resa som bröderna Carl Hans och Bleckert ska ha gjort ombord på ett svenskt konvojfartyg hösten 1696. Med all sannolikhet handlar det om den resa som Spes under befäl av Jonas Palmqvist gjorde åren 1696-97. På återresan förliste skeppet vid Skagen. I en skildring av H. P. Kristensen kallad "Kommandör Jonas Palmqvist i Skagen 1697-98", publicerad i Samlinger til jydsk Historie och Topografi 3:6(1909), s. 97-141 talas om två unga baroner "af de fornemste udi Sverrige". Det handlar förmodligen om bröderna Wachtmeister. Detta borde också kunna gå att verifiera i handlingarna som rör Spes. Så dessa blanka fläckar i Grauers skildring av Carl Hans Wachtmeisters ungdom kan fyllas i.

När det gäller Johan Uggla, så är det fullt möjligt att han också var med ombord. Han omtalas inte i någon av de relationer om striden som jag har gått igenom, men julafton 1703 skriver han från Karlstad till envoyén Leijoncrona i London, med vars systerdotter Uggla var gift. Nästa brev av Johan Uggla jag funnit är riktade till Amiralitetskollegium och daterade 5/8 och 23/8 och avsända från London. Så han var onekligen "i rörelse" västerut vid det aktuella tillfället. Till denna fråga måste jag be att få återkomma när jag gått igenom de ovannämnda breven.

©Bengt Nilsson
benni@bibl.liu.se

Senast uppdaterad: april 04, 2000.

Nästa sida: 11.2. Jöran Nordberg 1740