Översikt

Hemsidan

Gustaf von Psilander : inledning

1.
1669-1703 : uppväxt,
ungdom och tidiga karriär

2.
Konvojerna : den historiska bakgrunden

3.
Konvojerna 1703-1704

4.
Efterspelet

5. 
1705-1716:
vägen mot toppen

6.
1716-1734 : landshövding och riksdagsman

7.
1734-1738 : president i
Amiralitetskollegium

8.
Den "private" Psilander

9.
"Kuriosa- kabinettet"

10.
Gustaf von Psilanders familj

11.
Legenden skapas : 1700- och 1800-talen

12.

 

2.2.5. Delningsförhandlingarna strandar

Frankrike sökte naturligtvis också bundsförvanter inför den hotande storkonflikten. Den tidigare ståthållaren i Spanska Nederländerna, kurfurst Maximilian Emanuel av Bayern och hans bror ärkebiskopen av Köln Josef Clemens var två potentiella sådana. Den bajerske kurfurstens ställning var delikat, med tanke på närheten till Österrike, och han agerade försiktigt till en början. Hans bror började däremot raskt att samla trupper, vilket ledde till oro i Tyskland.

Krigsviljan i England var inte särskilt stor till en början och sjömakterna sökte därför förhandla med Frankrike. Man erkände Filip av Anjou som spansk kung och föreslog att vissa gränsfästningar i Spanska Nederländerna skulle överlämnas till Holland. Wilhelm III, mer villig att gå i krig än sitt parlament, lyckades bearbeta opinionen i England i önskad riktning. I mitten av juni hade Wilhelm fått de befogenheter han önskade och det stod klart att Holland och England stod eniga. Kejsaren slöt upp på deras sida, medan hertigen av Savojen valde Frankrike.

Under våren 1701 rustades det intensivt på olika håll i Europa. De första stridshandlingarna lät dock fortfarande vänta på sig.

(Under arbete)

©Bengt Nilsson
benni@bibl.liu.se
Senast uppdaterad: 2000-07-29 12:22

Föregående sida:  2.2.4. Karl II:s död

Nästa sida: 2.2.6. Det Spanska tronföljdskrigets utbrott