| 8.7. Familjerna Wattrang och Psilander |
Gustaf Wattrangs namnteckning. Ett exempel från 1702. |
Gustaf Wattrang (1660-1717) var under en konvojresa 1695 involverad i en dispyt över strykningen med den engelska fregatten Seahorse. Omständigheterna beskrivs på ett rätt roande sätt i ett samtida nyhetsbrev: His Majesty's frigate the Seahorse, a sixth rate of twenty-two guns commanded by Captain Tollett, being upon her cruize in her station on Thursday last on the coast of Sussex, between Hastings and Dungeness, happened to fall in with the great fleet of Swedes and Danes from France. She demanded from the first the usual salute, which was refused, with the answer that there was one behind that would give them the reason for it, which happened to be a Swedish man-of-war. When the captain sent his boat on board to know the reason why he refused to strike his flag, the Swedish captain sent his lieutenant on board Captain Tollett to tell him he had orders to strike to no ship in the world, more especially such a diminuitive one. Upon which Captain Tollett sent back the lieutenant, and bid him tell his captain that, unless he saluted him upon his return on board, he would pour in a broadside. The Swede neglecting to salute, the captain was as good as his word, and a brisk dispute ensued, which lasted over four hours. But, according to the proverb, the weakest to the wall, the captain having one of his gunner's legs shot off, and several other wounded, and his ship very much shattered, returned to the Downs, and left the Swedes and Danes to pursue their voyage. (1) Gustaf Wattrang hamnade flera år senare i bekymmer för något annat som ska ha inträffat under den här konvojresan. 1704 anmodades han av advokatfiskalen Wästerling i Kammarrevisionen att inkomma med förklaring över de uppgifter som gjorde gällande att han fört varor ombord på sitt konvojskepp. Wattrang ska ha hemfört salt, vin, vinättika, papper och sviskon för köpmännen Amija, Utfall och Didrik Anderssons räkning. (2) Gustaf Wattrang är intressant inte bara för sitt deltagande i 1690-talets konvojresor, utan också för den kontakt som kan iakttas mellan familjerna von Psilander och Wattrang. I Nordinska handskriftssamlingen i Uppsala UB ingår material med ursprung hos familjen Wattrang. I en av volymerna, möjligen härstammande från Gustaf Wattrang, finns en tidigare icke beaktad relation om striden vid Orford Ness. Ännu mera intressanta är kontaktpunkterna mellan de båda familjerna i ett något senare skede. 1739 gifte sig Gustaf von Psilanders yngste son Hans med Maria Charlotta Wattrang, dotter till kanslirådet Carl Henrik Wattrang. Carl Henrik Wattrang, kusin till Gustaf, var en framstående bok- och handskriftsamlare som ägde åtskilliga egendomar i Sörmland och drev Åkers styckebruk. På Värmdö ägde Wattrang bland annat Väsby gård, vilken efter hans död 1733 övertogs av änkan. Efter hennes död 1741 tillföll egendomen dottern och svärsonen. Emellertid hade Hans von Psilander redan ett decennium tidigare skaffat sig egendomar på Värmdö. Kopparmora, Skärmarö och Östra Älvsala ska han ha övertagit redan vid Carl Henrik Wattrangs död 1733. (3) Detta, kopplat med familjen Psilanders redan 1730 visade intresse för kyrkoherden på Värmdö Andreas Båld förefaller att indikera en "Psilandersk" närvaro på Värmdö redan under Gustafs livstid. Hans von Psilanders verksamhet som delägare i Åkers styckebruk förefaller också var en intressant tråd att nysta i. (1) Calendar of State Papers, domestic series, William III : July 1 - Dec. 31, 1695 and addenda, 1689-1695. - London, 1908, s. 322. (Ett nyhetsbrev till earlen av Derwentwater) (2) Amiralitetskollegiums protokoll 13/7 1704 (3) Enligt: Quist, A., En bok om Värmdö skeppslag. - Stockholm, 1949 |
(UNDER ARBETE)©Bengt Nilsson
|
| Föregående sida: 8.6. Något om
Psilanders bibliotek Nästa sida: 8.8. Något om Psilanders ekonomi |
