16 maj 1705, del 2 :
underofficerares vittnesmål
|
| Efter att Psilander och Roserus von Ackern
hörts kom turen till några av Ölands underofficerare. Först ut var
överskepparen Lars Rahm. |
| Protokollet forts. |
Noter: |
| Den uppå detta Skeppet under resan brukade
Öfwerskepparen Lars Rahm inkallades och ojäfwat å bägge sijdor aflade des wittnes ed
och deruppå fölliande berättelse, |
Ojävat = vare sig Psilander eller Ackern
gjorde några invändningar mot att Rahm skulle få vittna. |
| att när dhe gingo uhr hambnen i Norrie, har winden
warit W:N:W och S.O. styrde dhe hela den första wachten, sedan minskade Seegel, och har
Capitainen warit då och då uppe, men intet har han hört Capitainen och Styrmannen sins
emillan Discudererat om Coursen el:r något annat ; |
Första vakten = kl. 20.00-24.00.
Kursändringen var planerad till midnatt. |
| När första wachten war uthe gick han Skepparen neder
och lade sig, wetandes intet af något för än Skeppet stötte. Q:o. Om dhe lodade i förste wachten?
Rsp:o. Hafwa intet lodat emedan det ey behöfdes. |
|
| Q:o. Om han hört någon säga att dhe skulle styra
een annan Cours? Rsp:o. Det har han intet hördt, emedan han
passade på sitt werk fram wijd Segelen. |
Skepparen ledde manskapets arbete med
seglen. |
| Q:o. Om skeppet gick strax sönder? Rsp:o. Roret har gåt af i andra stötandet, efter det blåste hårdt.
Capitainen intalade att wattnet genast begynt gå in i Cajutan och
spola längz däcket, som wittnet äfwen contesterade. |
|
| Q:o. Huru dhe blefwo bergade? Rsp:o. Skeppet har mahlat in i Sanden och hafwa dhe bergat sig i hyttorne och
på Skantzen, emedan dhe andre rummen blefwo strax fulla af wattn, hafwandes denne
Skiepparen warit på Skeppet i 3 dagar sedan det strandade, hwilcket Capitainen med honom
besannade. |
|
| Q:o. Hwad saker som blefwo bergade ; Capitainen
swarade her til, att han öfwer det som blifwit bergat har inskickat inventarium till
Kongl. Ammiralitetz Collegium, Specificerandes nu att öfwersta laget af Stycken
blifwit bergat, och 2 18 pund:e af det understa drefwo iland på wraak, Stoormasten blef
kappat dagen effter dhe strandade, elliest är merendels Tougwerket bergat. |
I skepparens uppgifter ingick bland annat att
hålla ordning på skeppets inventarier. Rahms
vittnesmål kan inte sägas ha tillfört något vidare i skuldfrågan då han gick till
sängs vid midnatt. |
Medelskepparen Lars Giöteborg
|
|
| Protokollet forts. |
Noter: |
| Medelskiepparen Lars Giöteborg giorde och uthan jäf
sin edel: berättelse i denna saken intygandes att han ingen wijdare Kunskap har derom,
än han giordt hwad som befaltes. Coursen har warit som han menar S.O. och winden omtrent
W:N:W. hafwandes Lieutenant Roser von Ackern warit uthe först i 2dra wachten och befalt
giga upp Stoorsseglet, sedan gick han sin wägh, och då har han intet mera sedt honom
uthe, men hwar han war weet han intet, ey heller har han hört att han war siuuk. |
Andra vakten eller hundvakten = 24.00-04.00. |
| Q:o. Om dhe lodat? Rsp:o.
Hafwa lodat först i den andra wachten, och då fingo dhe ingen bottn ; i fämbte glaset
dereffter lodade dhe och då i det samma stod Skeppet på. |
Ett glas = halvtimme. Femte glaset efter
24.00 = mellan 02.00 och 02.30. Enligt Psilander brev av den 19 januari 1705 strandade
fartyget ca 01.30. |
| Lieutenanten påminte att då han befalte Skiepparen
giga upp Stoorseglet har Skepparen sagt, hwad skall det betyda, hwarpå Leutenanten
swarat, Capitainen will så hafwa det, Jag har warit inne och tahlt om att man skall
förändra Coursen, men hwad skall man giöra när man intet får råda ; hwilket wittnet
betygade wara skedt. |
En substantiell poäng för löjtnanten.
Medelskepparen bekräftar hans uppgift om den inställda kursändringen. |
| Capitainen inföll och sade att det lära wähl dhe
komma fram som wetta att säga det Lieutenant Roser då dhe första gången lodade, på
tillfrågan befalt dem uppehålla ett pahr tijmar, det hade ingen nöd, hwilket
Lieutenanten förnekade, intahlandes om dhe warit så kloka när dhe sågo landet att dhe
fört roret i lää, har skeppet kunnat skiuta öfwer stagh och dhe kommit ifrån wallen,
hwilket skolat skedt om Lieutenanten warit frisk. |
Psilander kan förstås inte bestrida att
löjtnanten sagt något liknande till medelskepparen, sant eller osant. Därför betonar
han att lodningen inte skötts som han beordrat. |
| Wijdare continuerade Skepparen att berätta, huruledes
wijd skeppet stött slogz Spegelen strax in, men om bergningen weet han intet, emedan han
med dhe första blef i land förd, och sedan skeppet war strandat han han intet hördt
något raisonerande öfwer des omkommande. |
|
Konstapeln Jacob Jäger
|
|
| Protokollet forts. |
Noter: |
| Constapelen Jacob Jäger afhördes och edel:n i denna
saken, och wiste ey om winden el:r coursen något synnerliget besked, och har Capitainen i
första wachten warit ett pahr gånger uppe, och i den wachten som han troor hafwa dhe
lodat twenne gånger, men hwad dhe fingo weet han intet ; |
|
| när klåckan war 12: quarterades wachten af och då
sedan han försedt Styckerna gick han och lade sig, wettandes intet wijdare af sedan för
än skeppet strandade, icke heller om bergningen, emedan han har warit i den båten, som
folket blef borta uthi, hwarifrån han med största lifznöd blef bergat, mera wiste han
ey att berätta. |
Förse styckerna = se till kanonerna. |
Högbåtsmannen Jacob Frisk
|
|
| Protokollet forts. |
Noter: |
| Högbåtsmannen Jacob Frisk dom warit på 1sta wachten
afhördes och edel:n berättandes att winden war W.N.W ner dhe seglade ifrån Norrie, och
sprang något wästeligen om natten, Men coursen har warit S.O. hela wachten. |
Om kursen fram till midnatt rådde väl
heller inte någon meningsskiljaktlighet. Intressantare tycker man det skulle vara att
höra dem som hade vakten därefter. |
| Lieutenanten inföll om icke dhe styrdt S.O.T.S, hwar
till han nekade. Lieutenanten intahlade wijdare, att han Frisk då han stod wihd roret har
stampat i däcket och sagt, Jag skall wähl säga huru dhe styrer när Jag kommer hem,
hwilket högbåtzmannen förnekade sig hafwa sagt. |
|
| Q:o. Om dhe lodat i den wachten? Rsp:o. Dhe hafwa intet lodat i den wachten, men sidst på wachten strukes
märsseglen, som föruth woro refwade och på rand. |
|
| Capitain Rosenvall frågade, huru dagz dhe gingo
ifrån Norrie, på dagen? Hwartill Capitain Psilander swarade, att dhe klåckan 3 effter
middagen ongefehr gåt uhr hambnen, och klåckan 12 om natten giorde dhe Stat att wara 11
mijhl ifrån Norska wallen och 6 mijhl ifrån Juthska refwet effter gissning. |
I efterhand kan det konstateras att det
onekligen varit bättre om man passerat Skagen i dagsljus. Ett bekymmer med de olika distansangivelserna är man inte helt säkert kan veta
vilken mil som brukas, den tyska eller den svenska. Den tyska = 7408 m. 11 mil skulle då
vara 81 488 m, 6 mil = 44 448. Alltså ett avstånd på ca 125 km mellan norska kusten och
revet vid Skagen. Om angivelsen är i svenska mil, dvs. 10 680 m skulle totalsumman bli
drygt 181 km. Det verkliga avståndet mellan Skagen och Grimstad ligger otvetydigt
närmare 125 km än 181. |
| Q:o. till wittnet om Lieutenant Roser von Ackern
wijd wachten qwarterades kommit upp? Rsp:o. det har han ey
sedt.
Q:o. Om han hördt någon tahla att dhe ey styrde någon rätt
cours, el:r att någon påmint det dhe ey så snart skulle gå till Segels?
Rsp:o. Neej det har han ey hördt, för det öfrige weet han ey af
för än Skeppet stötte, icke heller något om bergningen. |
|
Kompaniskrivaren Hans Gråå
|
|
| Protokollet forts. |
Noter: |
| Companiskrifwaren Hans Gråå som farit med skeppet
Öland för skepzskrifware, afhördes och edel. och wiste om winden och coursen till att
berätta, det winden som han troor war W:N:W. men S.o. och S.O.t.S styrde dhe, hafwandes
han hela första wachten sutet neder i sitt Contoir och hade Fältsiäraren hoos sig, doch
weet han att Capitainen åthskillige gånger war uppe på Skantzen i den wachten. |
|
| Sedermera och i 2:dra wachten, har skrifwaren fuller
welat gå och läggia sig till att såfwa ; Men som han ey kunde komma till Sömbns, gick
han upp i hyttan till Lieutenant Roser von Ackern, hwilken war opassl. och hölt uppå att
låta wärma bränwijn åth sig till att smörria sig med, och när skrifwaren kom upp
uthi hyttan sade han till Lieutenanten, Gud weet det läreer stå oss een olycka före
effter Jag intet kan såfwa, |
|
| om jag tordes begera af Eder skulle Jag begera att dhe
finge loda, då Lieutenanten sagt Jag är siuk, warpå Båtzmannen Nollen (?) som war
hyttewacht, dhe kunna wähl loda, fast det kan wara tijd nogh att loda wijd sluttet af
denna wachten, el:r när 4 à 5 glas är ute, hwarpå skrifwaren ropat Nollen som sagt dem
till att dhe skulle loda, och då dhe lodade fingo dhe ingen bottn, ehuruwähl dhe hafft
50 el:r 60 fambnar båcht uthi, |
|
| roopte dhe för i Skeppet att lijnan war oklar på ett
Stycke, rätt i det wijste öfwerstyrmannen Gise Rääf om Styrbord, och sade jag seer
land, hwilcket skrifwaren äfwen sågh, hwarpå Lieutenant Smidt ropte, håll af, och blef
allenast ett roop i Skeppet att hålla af, |
|
| men Skeppet som lågh uppbrassat för lodningen skull
wille inte lystra, under detta gick skrifwaren in till Lieutenant Roser och sade wij see
land, då han swarat, seer land, I seer fahnen heldre, och innan Skrifwaren kom uth
stötte skeppet, |
Ett besvärande vittnesmål för
löjtnanten. Om han varit övertygad om att kursen var alldeles galen skulle han
näppeligen blivit förvånad över detta. |
| Q:o. Om han hördt Lieutenanten då skylla på att
denna olyckan händt af det att han intet fåt hålla sin cours? Rsp:o. det har han ey hördt, uthan har Lieutenanten lijtet för än han
andra gången lät loda sagt i hyttan, Jag har welat dhe skulle styra lijtet osterligare,
men dhe wille ey ha det, derföre måste Jag bruuka lodet des flijtigare. |
|
| Här wijd intahlade Capitainen Psilander, att af detta
Leutenantens tahl är nogsampt till sluuta, att dhe consulerat sinsemellan om coursen och
lodkastningen, påståendes och att dhe fyrat wähl på Skagen, Så skulle dhe då dhe
woro een mijhl ifrån det stället dhe strandade på, kunnat see fyren och taget sig till
wara, |
|
| refererandes elliest om een Engelsman, som kort
föruth kommit på grund där brede wijd som skeppet Öland strandat har sagt till honom,
att då han stod på grund kunde han för dunckelheet skull af fyren gissa sig wara ett
pahr mijhl ifrån land, jembwähl och huruledes han discudererat med danska Schoutbinacten
Baarfuus på Skagen, hwilken sagt att den som accorderat med Ammiralitetet i Dannemark
borde effter sitt Contract hålla richtig fyr men nu hafwa dhe låtet ankomma derem.(?)
att dhe 3 månader ey hafft något Stenkåhl, uthan wänta ifrån Engeland, hwarföre han
Schoutbinact Barfuus sagt att contractisterne böra ha straff. |
Nils Lauritsen Barfod (1650-1730), schoutbynacht sedan
1703. Under konvojexpedition tillsammans med Gustaf Wattrang 1694 utkämpade Barfod en
strid över strykningen med två engelska örlogsfartyg. |
| Lieutenanten intalade herwijd att då dhe seeglade
ifrån Skagen med folket, hafwa dhe så fyrat, att fyren stundom dunkelt lyst, stundomb
slåcknat aldeles. Skrifwaren sade att när han gick ibland hem om afftonen på Skagen i
sitt qwarteer och war så ongefehr een half fierdendels mijhl ifrån fyren, kunde han om
han icke wettat, att han war så nähr wähl troo att han war hela 2 mijhl derifrån, så
dunkel war fyren, och har han sielf sedt att där eldades med torf, Q:o. hwad Capitainen sagt när han kom upp sedan Skeppet war strandat?
Rsp:o. har beklagat sig att dhe så illa Passat upp, mera wiste han
ey att berätta ey heller hade Capiteinen och Lieutenanten något derwijd att påminna. |
|
Skrifwaren Arfwid Dahlmarck
|
|
| Protokollet forts. |
Noter: |
| Skrifwaren Arfwid Dahlmarck som farit med för
Mönsterskrifware, afhördes och edeligen i denna saken, men wiste om wind och coursen, ey
att berätta, och när dhe woro uth om grunden ifrån Norrie war klåckan ongefehr 4 i
skymningen, och som han altijd hade mycket att giöra när dhe gick uthur hambnarne, så
achtade han intet stoort dereffter, uthan gick Kl. 10 till sängz, betygandes sig hört
det skrifwaren Hans Gråå kom in och begerte det skulle lodas, då Lieutenanten fuller
låtit det giöra, doch hölt han före det wara tijd nogh, men huru orden föll
mins han intet, effter han lågh så i slumring ; |
|
| lijka så påminner han sig, att Lieutenanten tahlt om
det han welat Coursen skulle förändras, men det ey blifwet bijfallet, hwarföre han sagt
sig skola bruuka lodet, och då skickat uth att låta loda, gåendes skrifwaren Gråå
äfwen uth, och kom i dörren tillbakars sägandes att Gise Rääf seer land och Jag med,
hwarpå Lieutenanten swarat I seer fanen heldre; betygandes elliest att Lieutenanten
mycket klagat sig och war illa siuuk. |
|
| Fördenskull Lieutenanten åter förehöltz, att han
skulle och bordt säga Capitainen til att han war så siuuk, det han ey förmåt uppassa
sin tienst, då Capitainen kunnat författa behörig anstalt, och Lieutenanten warit uthan
answar, |
|
| Men han causerade som för att han blifwet alt för
hastigt betagen påståendes sitt förre att coursen bordt effter des påminnelse
förändras, och dhe ey så länge skolat hållet S.O. afträdde. Och som inga flere
Personer af detta Skeppet besättning äro här å orten, uthan officerarne berett (?)
Commenderade, och dhe gemena dels commenderade dhels och i Landzorterne ; altså kan
kongl. Rätten med denna undersökningen för denna gången ey wijdare fortfara. |
causera = ange
Det förefaller rätt märkligt att man inte såg till att
exempelvis Carl Hans Wachtmeister, Herman Schmidt och Gise Rääf kvarhölls i Karlskrona.
Roserus von Ackern hade yrkat på att sådana nyckelpersoner skulle höras innan de
bortskickades, men detta hade Amiralitetskollegium vägrat då det stred mot den rätta
ordningen för rättegångar. |
| (Under arbete) ©Bengt Nilsson
benni@bibl.liu.se
Senast uppdaterad: 2001-06-29 19:04 |
| Föregående sida: 4.1.2.
16 maj 1705 : Psilander och Ackern avlägger sina vittnesmål Nästa sida: 4.1.3. Sammanfattning av situationen i maj 1705 |