4.1.4. Session 3: 7
juni 1705
|
| I avsaknad av män som överlöjtnant
Utfall, underlöjnant Schmidt och överstyrmannen Gise Rääf fortgick förhören med de
mindre "potentaterna" ombord. Den 7 juni var var turen kommen till
fältskärsgesällen Johan Rönnow, som inte hade så rasande mycket nytt att förtälja
om vind och kurs, men däremot kunde ge mer noggranna uppgifter om Roserus von Ackerns
krämpor och deras behandling. |
| Protokollet: |
Noter: |
| Anno 1705 d. 7 Junij höltz Rättegång
och förhör på Kongl. Ammiralitetzhuuset i Carlscrona nerwarande |
Rättens sammansättning var denna gång
något annorlunda. Frånvarande var kaptenerna Rosenwall och Palmgreen, vilka ersatts av
Conrad von Braunjohan och Håkan Liderus. |
| vice Ammiralen |
wällb:ne H:r Carl Ruuth |
|
| Justitiarien |
wällb:ne Carl Rosenström |
|
| Capitainer |
Peter Pley |
|
| |
Wälb:ne Erich Ankarfjell |
|
| |
Carl Raab |
|
| |
Håkon Liderus |
Ny. |
| |
wälb: Conrad von Braunjean |
Ny. |
| Capitainen Gustaf Psilander och
Lieutenanten Roser von Ackern jempte fältskiärgesällen som farit på Skeppet Öhland
under denna Convoyresan Johan Rönnow inkallades, och så wijda intet jäf emot
fältskiärgesällen anfördes, aflade han sin wittnesed, och giorde derpå fölliande
berättelse, |
|
| att om natten så Skeppet förolyckades,
blef han ongefehr Kl. 2 då han låg och såf oppkallat att betiäna Lieutenanten i sin
opassligheet, och när han kom upp beklagade Lieutenanten sig mycket öfwer sting uthi
bröstet, |
Ett sent klockslag kan tyckas med tanke på
att Roserus von Ackern enligt egen utsago drabbades av svår värk redan vid midnatt. |
| men tillförände hade han af een passager
som war Apothekare låtit inråda sig att smöria sig med brännwijn, och denna
fältskiärgesällen som senare blef rådfrågat, har bedt honom låta wärma öhl, han
wille gifwa honom något in, gå Lieut:n befalt hakskiötten om öhlets wärmande ; |
En norsk präst, Carl Hans Wachtmeister,
stoftet efter den i Paris avlidne Lars Wrede och så en apotekare. Gott om passagerare på
Kongl. Majt:s örlogsfartyg! Alltså brännvin på
utsidan och öl på insidan. |
| Imedlertijd gick han Fältskiärgesällen
uth på Skantzen, och Discurerade med een Constapel Frisk ben:d och sade, om Lieutenant
Roser nu som sidste gången giorde så rätt bestick att wij i morgon förföllo på
Marstrand, så war det mycket till berömma, då stodo öfwerstyrmannen Gise Räf och
högbåtsmannen Wahlberg och lähnte sig på relingen sägandes dhe sågo land, men om
någon lopp in till Lieutenanten och wahrskodde weet han intet, i det stod Skeppet på och
blef ett alarm i Skeppet, så att han intet kom att gifwa Lieutenanten något in för än
dhe kommo på Skagen. |
Konstapel Carl von
Frischen. Alltså den 17-18/12 1703, då man
avgått från Hellesund, styrt O:t:S, och lyckligt kommit fram till Marstrand. Ny
Hellesund ligger sydväst om Grimstad, varför man den gången höll en mer ostlig kurs
|
| Q:o. Om han hört Lieutenanten raisonera
om coursen att dhe intet styrde rätt cours. Rsp:o. Det har
han intet hört för än sedan, lod hafwa dhe kastat under det han war uppe på däcket,
som haltes upp men hwad dhe fingo weet han intet, han sade sig och på tillfrågan, att
Lieutenanten intet klagade sig siuuk om afftonen. |
|
| Q:o. Om Capitainen warit uppe i första
wachten. Rsp:o. Så länge han fältskiärgesällen war uppe
såg han honom. |
|
| Lieutenanten intahlade, att han sagt till
Capitainen i Cajutan, han hade ondt i sin arm och bröstet, hwilcket Capitainen besannade,
men Lieutenanten hade sina kläder på sig effter wahnligheten. |
Alltså han må ha sagt sig ha ondt, men
inget tydde på oförmögenhet att utöva tjänsten. |
| Q:o. Till Lieutenanten om han der brede
wijd sagt att han intet orkade passa på wachten. Rsp:o. Ney,
det har han intet sagt. |
Roserus von Ackern övergav sin vakt utan
meddela kaptenen, varför denne inte heller kunde ha anat att någon fara hotade. . |
| H:r vice Ammiralen Ruuth frågade
Lieutenanten hwad klåckan war då dhe hade seglat så långt som han war med Capitainen
eense att segla S.O. Cours? Rsp:o Klåckan war 8 och då war
han effter gissning 3 mijhl ifrån wallen. |
Ett mystifierande klockslag. Tidigare har diskussionen
handlat om ett kursbyte vid midnatt. |
| Q:o. Om han då påminte Capiteinen om
Coursens förändrande. Rsp:o. Det har han ey giordt,
skyllandes på att det war kommit uhr wahnan effter honom intet stoort frågades dereffter
; |
|
| Capitainen påstod att Lieutenanten fått
[?] sitt Embete obehindrat, mera war fördenne gången ey att ransaka effter som inge
flere Personer woro tillstädes, anhållandes så wähl Capitainen som Lieutenanten att
Capitain Carl Wachtmeister, Lieutenant Herman Schmidt, och öfwerstyrmannen Gise Räf
hwilke på det nyenska Fahwattnet nu för tijden äro Commenderade, måtte afhöras ;
hwarmed Parterna afträdde. |
|
| (Under arbete) ©Bengt Nilsson
benni@bibl.liu.se
Senast uppdaterad: 2001-07-04 21:22 |
| Föregående sida: 4.1.3. Sammanfattning av situationen i maj 1705 Nästa sida: 4.1.5. December 1705: undersökningen återupptas |