| 4.1.6.
6 december 1705: överstyrman Gise Rääf vittnar
|
| Protokollet: |
Noter: |
| Anno 1705 d. 6 Decemb.r höltz Rättegång och
förhör på Kongl. Ammiralitetzhuuset i Carlscrona närwarande dhe samma Kongl. Rättens
ledamöter som i gåhr. |
|
| Capitain Gustaf Psilander, Lieutnant Roser von Ackern
och Styrmannen Gise Rääf inkallades, då Styrmannen ojäfwat edel:n afhördes,
berättnades att när dhe gingo uthur Norwegen war winden wästel: och W:N:W. Klåckan
Åtta sprang han W.S.W och S.W.T.W och ifrån klåckan 4 hela plattfooten igenom war
coursen S.O. |
Plattfoten = sista eftermiddagsvakten mellan 16.00 och
20.00. |
| Ifrån Kl. 8 då plattfooten ändades och första
wachten uppsattes, war Styrmannen Gise Rääfs wacht, och då har han wijd wachtens
anträdande warit nedre och frågat Lieutnant Roser hwad cours dhe skulle segla, hwartill
han swarat att dhe skulle segla S.O. till midnatten, hwarpå Capitainen strax kommit opp
och frågat hwad dhe seglade, då han Gise Rääf swarat honom S.O. efter Lieutnant Rosers
befallning, hwarwijd Capitainen låtet förblifwa och derhoos befalt stryka Märsseglen, |
|
| När 7:de glaset af den wachten war uthe kom Lieutnant
Roser upp och Lieutnant Utfall påminte honom att dhe måtte ställa coursen österligare,
efter skeppet struket braf fart ; Ty han war rädder för Skagen, dermed går Lieutnant
Roser neder i Skantztrappan, men hwar han gick weet han intet, och då war första wachten
uthe ; |
Sjunde glaset var ute = 23.30. |
| Sedan togo Lieutnant Smidt och medelstyrmannen Nils
Swart som nu är död och lärstyrmannen emoot wachten, gåendes Gise Rääf dermäd i
hyttan, men i första i glaset af samma wacht säger han sig hafwa frågat Lärstyrmannen,
segla I intet österligare? Då han swarat hwem har gifwit oss order dertill, under detta
war Medelstyrmannen uthi Stångwantet och sågh efter fyren dermed gåhr Gise Rääf
inuthi Lieutnant Rosers Contoir, hwarest den eena Skrifwaren lågh och rökte uppå een
pijpa Tobak, hafwandes Gise Rääf förehållet Lieutnanten att det är farliget och intet
skulle gå wähl, så frampt dhe ey seglade Österligare, hwarpå Roser von Ackern,
slåendes sine händer upp, sagt, hwad skall jag giöra, Jag får intet råda. Men
styrmannen Räf sagt, det är underliget att I intet skulle få råda ; |
Lärstyrmannen hette Niclas Ahlbom. Första glaset av samma vakt = mellan 24.00 och 00.30.
Ett besvärande vittnesmål för Psilander, men
fortsättningen förtar betydelsen av det. |
| Hwarpå Lieutnant Roser i andra glaset kom upp och
lät ändra Coursen till ett strek osterl:re och derhoos gijga upp Storseglet ; |
Vilket direkt motsäger löjtnantens
påstående att han inte fick bestämma kursen. |
| När tredie glaset war uthe gaf han order till
medelstyrmannen att låta loda, då dhe ey fingo botten, hwilket medelstyrmannen strax
warskot Lieutnant von Ackern, sägandes sig haft 40 fambnar båcht uthi och intet fåt
botten, hwarpå Lieutnanten sagt låt blifwa till 5 glas äro uthe, |
Tredje glaset var ute = 01.30. 1 famn = 3 alnar eller 6 fot, d.v.s. strax under 1,8 meter. |
| hwarmed öfwerstyrmannen gåt upp i hyttan ; Emoot
fämbte glaset war uthe, säger Gise Rääf sig åter hafwa gåt neder till Lieutnant
Roser, gifwandes honom tillkenna att det begynte blifwa smult watten och föreställandes
honom att man skulle kasta nordwart öfwer och drifwa så få wij see fyren och bättre
kunna kasta lodet, |
Klockan började närma sig 02.30. smult vatten = lugn och stilla sjö, kunde tolkas som ett tecken på
att man började närma sig land. |
| Men han swarade I får ingen fyr see ; Jagh skall
före Segell så att wij i morgon kunna få see wår Swänska skiär ; Sedan gick
Öfwerstyrmannen Rääf upp, och war då mäst det fämbte glaset uthe, warandes dhe oppe
på däcket då äfwen i wärket begrepne att loda, i det samma märker Constapelen Frisch
så wähl som han Styrmannen höga landet, ropandes för Gudz skull att hålla af, hwilket
dhe och giordt till 4 strek, Men skeppet stötte imedlertijd, och i det samma kommer så
wähl Capitainen som Lieut: Roser von Ackern och Lieutnant Utfall uth, då Uthfall sagt
till Roser von Ackern ; Gud förlåte Ehr hwad har I giordt, Jag har nogh wahrskot Ehr
derom, |
Inte några tecken på oro eller missnöje
hos v. Ackern. |
| hwartill Roser swarat, det hafwa I att tacka
Commendeuren före ; Sedan sökte dhe att berga alt hwad de kunde. Q:o Om dhe ey struko bij när de första gången lodade
Rsp:o Gicksin fulla fart då dhe lodade och ey struko bij,
hållandes Gise Rääf före, att om dhe struket bij när dhe första gången lodade, så
hade dhe wähl fåt grund ; och andra lodandet säger han att medelstyrmannen lodade.
Q:o Om han hört Lieutnant Roser klaga sig ondt om aftonen,
Rsp:o Det har han ey hört, och kunde han det så mycket mindre
tänkia, som han dagel: lopp i skougen, yttrandes sigh för det öfrige, att om Lieutnant
Roser sagt honom, det ringaste ord till skulle han passat upp, och där han allenast wist
det han war siuuk skulle han ändå hafwa passat upp, önskandes för det öfrige att han
den gången aldeles måtte hafwa warit siuuk, Så förmodade han Gise Rääf, näst Gudh
strax att Skeppet lyckeligare skulle kommit hijt. |
Kontentan av Gise Rääfs vittnesmål är att alltså att
hans uppfattning var att Roserus von Ackern hade slarvat och varit allmänt ointresserad. |
| Capitainen erhindrade om icke Styrmannen Gise Rääf
kan påminna sig, att Capitainen Discurerat med Lieutnant Uthfall under des wacht, att
när dhe fingo slaget af wallen skulle dhe drifwa. Rsp:o War
omtahlt att Klåckan 12 skulle coursen förändras och dhe drifwa. |
slag av vallen = när man vid lodningen
fick känning av botten. |
| Lieutnant Roser erhindrade Styrmannen Gise Rääf om
han icke hördt hwad dhe discurerat i Cajutan om Coursen. Rsp:o
Det weet han intet af.
Wijdare intalade Lieutnanten om icke dhe seglat i des wacht S.O.T.S.
Gise Rääf nekar, och säger att coursen war S.O. efter Lieutnant Rosers befallning ; men
i Cajutan på den Compassen varierades det något, kunnandes wähl någon gijr så wijda
ändrat, att Skeppet någon gång legat så an, Men aldrig war coursen så. |
Roserus von Ackern hävdar alltså att han inte fått
ställa en östligare kurs, vilket skulle orsakat olyckan. Samtidigt antyder han att den
hållna kursen var sydligare än han bestämt och att detta var anledningen till
förlisningen. |
| Och som Parterne wijd detta wittnesmåhl ey hade mera
att påminna, Så hemstälte Kongl. Rätten till dem, om dhe åstunda att flera af
besättningen skola afhöras, då Capitain Psilander för sin dehl fuller hölt det
onödigt ; Men Lieutnant Roser begärde, att högbåtsmännen måge afhöras som kastade
lodet, hwilkas nampn är Jöns Hwijtlåck och Nils Wahlberg item Timbermannen Erich
Hollmqwist Dito Segelsömmaren Peter Borg och Skepzpredikanten Magister Fult hwilket
Kongl. Rätten ey kunde förwägra, uthan resolverade att dhe med det första till den
ändan skole blifwa uppkallade. |
Vilket bör betyda att Psilander var rätt
nöjd med rättegångens utveckling och att löjtnant Roserus von Ackern kände att han
låg illa till. Det är ju exempelvis inte alldeles uppenbart vad skeppspredikanten skulle
kunna bidra med för kompletterande upplysningar om kurser och lodningar. |
| (Under arbete) ©Bengt Nilsson
benni@bibl.liu.se
Senast uppdaterad: 2001-08-25 17:37 |
| Föregående sida: 4.1.5. December 1705: undersökningen återupptas Nästa sida: 4.1.7. 14
december 1705: högbåtsman Jöns Hwijtlåck vittnar |