Översikt

Hemsidan

Gustaf von Psilander : inledning

1.
1669-1703 : uppväxt,
ungdom och tidiga karriär

2.
Konvojerna : den historiska bakgrunden

3.
Konvojerna 1703-1704

4.
Efterspelet

5. 
1705-1716:
vägen mot toppen

6.
1716-1734 : landshövding och riksdagsman

7.
1734-1738 : president i
Amiralitetskollegium

8.
Den "private" Psilander

9.
"Kuriosa- kabinettet"

10.
Gustaf von Psilanders familj

11.
Legenden skapas : 1700- och 1800-talen

12.

 

4.1.7. 14 december 1705: högbåtsman Jöns Hwijtlåck vittnar

Protokollet: Noter:
Anno 1705 d. 14 Decemb:r höltz Rättegång och förhör på Kongl. Ammiralitetzhuuset i Carlscrona nerwarande Återigen med ett par nya ledamöter.
Schoutbinacten wälborne H:r Olof Wernfelt  
Justitiarien wälborne H:r Carl Rosenström  
Capitainer Severin Jönsson Söfring Jönsson (16??-1714), artillerikapten.
  Carl Raab  
  wälb: Erich Joh: Lillie  
  wälb: Conrad von Braunjean  
  wälb: Gustaf von Gerten Gustaf Wilhelm von Gertten (1679-1754)
Capitain Gustaf Psilander och Lieutnant Roser von Ackern jempte Skepparen Jöns Hwijtlåck, som under Convoyresan med Skeppet Öland farit för högbåtman inkallades, då Skepparen i detta måhl ojäfwat uppå des Ed giorde fölliande berättelse, att han intet stoort weet heraf el:r kan sig påminna, emedan han hafft att beställa med sitt Skepzwerk, uthan det weet han att wijd han stod och klarade Tougwerke hafwa dhe lodat. Högbåtsmannen skulle vara "skiepparens högra hand wid alt skieppsarbete", som amiral Rosenfelt skriver i sitt sjömansmemorial.
Q:o om dhe lagt bij när dhe lodade.

Rsp:o Ney ;

Elliest har Lieutnant Roser kommit uth först på andra wachten och befalt giga upp Stoorseglet efter Capitainens ordres, I fämbte glaset lodade dhe åter, och då har han Jöns Hwijtlåck warit framb på backen och mannat lod, men öfwerstyrmannen Gise Räf sagt wij see land föruth, rätt i det samma stod Skeppet ; hafwandes denne högbåtsmannens Cammerat Nils Walberg ben:d hwilken han menar under detta hafwa warit uppå Skantzen sagt wij liggia S.O. an.

 
Q:o När han gick ifrån Skeppet?

Rsp:o har gått med den stoora båten i land första gången något folk sattes ifrån Skeppet, och wijd den då tijmade olyckan att något manskap blef borta, är worden bergat af Capitain Psilander sielf.

Man kan fråga sig vad Roserus von Ackern hoppades åstadkomma med att instämma Hwijtlåck som vittne. Dels kände högbåtsmannen inte till några detaljer, dels hade denne Psilander att tacka för sitt liv.
Lieutnant Roser von Ackern erhindrade herwijd, att då han kom uth uhr Cajutan och hade warit inne hoos Capitainen, har han sagt, Jag har warit inne och welat förändra Coursen, men Jag har ey fåt råda, hwilket wittnwet ey kunde sig påminna.  
Q:o om han hört att Lieutnanten war siuuk of aftonen,

Rsp:o hört honom klaga sig ondt i lijfwet, mera wiste han ey att berätta,

 
då förestältes Lieutnanten, att som skepz Predikanten Magister Fult är på landet, om han skulle sinna des wittnesmåhl för sig så nödigt, det han derföre skall inkallas, hwarpå Lieutnanten swararade sig ey det samma så högel: Desidera ; Men dhe andra af honom nämbda Personer, fant Kongl. Rätten nödigt till i morgon att låta oppkalla.  
(Under arbete)

©Bengt Nilsson
benni@bibl.liu.se
Senast uppdaterad: 2001-08-28 21:10

Föregående sida: 4.1.6. 6 december 1705: överstyrman Gise Rääf vittnar

Nästa sida: 4.1.8. 15-16 december 1705: förhören avslutas