Översikt

Hemsidan

Gustaf von Psilander : inledning

1.
1669-1703 : uppväxt,
ungdom och tidiga karriär

2.
Konvojerna : den historiska bakgrunden

3.
Konvojerna 1703-1704

4.
Efterspelet

5. 
1705-1716:
vägen mot toppen

6.
1716-1734 : landshövding och riksdagsman

7.
1734-1738 : president i
Amiralitetskollegium

8.
Den "private" Psilander

9.
"Kuriosa- kabinettet"

10.
Gustaf von Psilanders familj

11.
Legenden skapas : 1700- och 1800-talen

12.

 

8.2.6. Gustaf Grubbe och Gustaf Wilhelm von Gertten

Under sin tid som landshövding upprätthöll Gustaf von Psilander på olika sätt kontakten med flottan och de sjöofficerare han tjänstgjort tillsammans med under tiden fram till 1716. I länsstyrelsens arkiv finns flera olika serier som innehåller material med anknytning till flottan. I ett par av volymerna återfinns handlingar rörande de 3 kompanierna indelningsbåtsmän i Södra Möre härad. (1)

Chef för tredje kompaniet var Gustaf Wilhelm von Gertten (1679-1754). Gertten blev redan 1693 arklimästare och hade, likt så många svenskar, under 1690-talet också tjänstgjort i främmande flottor. Under det stora nordiska kriget hade han deltagit i sjöstriderna på Ladoga och senare i flera sjöexpeditioner, såsom greve Carl Hans Wachtmeisters olyckliga strid vid Femern 1715.

Breven från Gertten till Psilander är påfallande hjärtliga och personligt hållna. I inledningen återfinns alltid orden "Gunstige gynnare", samma ordval som i Caleb de Frumeries brev till Psilander, och i lämpliga fall jul- och nyårshälsningar.

Gustaf Grubbe (1669-1759) var som synes jämnårig med Psilander. Grubbe hade redan 1684 gått in vid flottan som volontär och hade därmed ett par års försteg före Psilander. Likt Gertten och Psilander hade Grubbe tjänstgjort i holländska flottan på 1690-talet, men hans karriär hade efter hemkomsten inte varit lika snabb som Psilanders. Först 1719 blev Grubbe schoutbynacht, sju år senare än Psilander, men under senare delen av sitt liv kom Grubbe att ta igen den förlorade marken. Vid 72 års ålder blev han i februari 1742 president i Amiralitetskollegium efter Carl Henrik von Löwen, en post som Grubbe sedan kom att inneha fram till sin död mer än sjutton år senare. Gustaf Grubbe var för övrigt gift med en syster till Magnus Lagercrantz, arklimästare på Öland under konvojresan 1704. (2)

Breven från den jämnårige Grubbe till Psilander är i en helt annan ton. Korrekta och sakliga, utan varje tecken på en närmare bekantskap mellan de båda herrarna. Inga "H:r Broder",  som i breven från Löwen, inga välgångsönskningar, som i breven från Gertten och inga hälsningar till Psilanders familj. Likväl måste Grubbe ha känt Psilander, inte minst sedan deras gemensamma tjänstgöring i holländska flottan i början av 1690-talet.


(1). Vadstena landsarkiv. Länsstyrelsen i Kalmar län, landskansliet D I c : 141 och142

(2). En levnadsteckning över Grubbe återfinns i: Den swenske Mercurius 5(1760):3, s. 268-271


Källor för de biografiska uppgifterna: Börjeson, H., Biografiska anteckningar om örlogsflottans officerare 1700-1799. - Stockholm, 1942 ; Kleberg, J., Amiralitetskollegium - Marinförvaltningen. - Stockholm, 1934

(UNDER ARBETE)

©Bengt Nilsson
benni@bibl.liu.se

Senast uppdaterad: augusti 07, 2000.

Föregående sida: 8.2.5.1. Erland Bromans brev till Psilander

Nästa sida: 8.2.7. Tullförvaltare Daniel Leopolds nyårshälsning