P.S
Sålunda är tillståndet nu här wijd Ammiralitetet
att hans Excell:e H. Ammiral Generalen fuller kommer hwar dagh på Wärfwet och i
Collegio, men är doch eij af serdeles kraffter, Ammiralen Ankarstierna som för några
åhr seedan blef rörd af Slagh, kan hwarken gå eller stå, han manquerar och mycket på
sitt måhl och Språåk så att den som intet är waan att höra honom, omöijeligen kan
förstået. Han låter lijkwäll hwar dagh bära sigh från sitt logemente i Collegio i
een drag-stoohl af 4. man, har elliest tämmelig godh hälsa, kan wäll äta och sofwa och
till förståndet fattas honom intet, han praetenderar att komma till Siöss medh om
Flottan går uth. Ammiralen de Prou är dödelig illa Siuk, han har nu 3 weckor leegat
till Sängs, des Siukdomb beståår af guhlsothen, Medici förklara att ingen restitution
är att förwänta fast än medh Siukdommen kan dragas någre weckor uth. Dett är skada
om honom ty han förde med godh försichtigheet des commando.
Ammiralen Ruth är esom oftast Siukligh i sina been,
och der hoos mycket timid i sina resolutioner. Af vice Ammiralerne äre Wattrang och
Sparre hemma och Warnfelt wijdh Nyen. Detta är nu tillståndet wijdh commandowäsendet.
Hwadh Flottan eller Skeppen wijdkommer, så äre 14 st.
uthlagde och på dee andras klargiöörande arbetas, dee uthlagde liggia wijdh Skantzarne
medh eem tämmelig Stark Besättningh.
Enrolleringz Folcket och dett i Smålandh sampt på
Öhland inqwarterade manskappet är ännu inte upbådat förr än dee öfrige Skeppen
blifwa Klare, doch underhållas här dageligen till 4000 man på Skeppen och i Landh som
temmeligen consumera den tillsammanbrachte Siöprovisionen.
Aff discourser förnimmer iagh att man detta åhret
intet wijdare lärer tentera än defensive här i hambnen sampt stadigdt Creutzande.
Nu i morgonstunden medan iagh detta skrifwer afsomnade
H. Ammiralen de Prou i herranom, och lärer nu blifwa fächtande om Ammirals-tiensten. Der
wijd tienar till een wählmeent underrättelsse att Staten intet har bestådt mehr än 2
Ammiraler förr än åhr 1700, som kom aff dett tillfället att när vice Ammiralen
Rosenholm 1699 i Decemb. blef dödh som förestodh Equipagen och commenderade på Wärfwet
blef samma förrättningh Sahl. Ammiralen Rosenfelt injungerad, och således een annan
Ammiral i des ställe, aldenstundh den som commendera Holmen intet gåår till Siöss
eller förer Flaga när Flottan gåår, dett meriterar att låta see i Ammiralitetz
Staterne huru dett finnes upfördt seedan åhr 1685. Då skall man see sammanhanget,
derföre enär een vice Ammiral har commenderat Wärfwet, så har dett heetat. /: som
giör vice Holm Ammirals tienst : / Staterne lärer alt uthwijsa, Instructionen för den
som Commenderar Wärfwet lyder sålunda nembl /: Instruction för Vice Holm Ammiralen som
nu är eller hädan efter warder förordnadt :/
Dett är altså ett förseende i H. Claes Sparres
Fullmacht att han skall wara Vice Ammiral wijdh Flottan och Holm Ammiral wijdh wärfwet,
hwarföre och Wattrang i sessionerne tager företrädet.
Monne dett icke wara bäst, att låta
Ammirals-beställningen efter de Prou stå så länge i vacance till thes deeras
Excellencer skrifwa Hans Kongl. Maij:t till om sammanhanget? Iagh kan i wijdrigh händelse
see jalousierne föruth.
Lunds UB, De la Gardieska arkivet: Brev till
Fabian Wrede |
Noter
Amiralgeneralen Hans Wachtmeister hade i början av 1711
vält med sin släde och i samband med detta drabbats av ett slaganfall.
Cornelius Ankarstierna begärde avsked i september 1712.
Jakob de Prou (1651-1711). Franskfödd sjöfficer som
förlorat sin högra hand och bar en protes av stål. Tjänstgjorde på 1690-talet i de
allierade flottorna. 1704 ledde han svenska flottans första angrepp på de nya ryska
anläggningarna utanför Nevamynningen och sände efter detta ett profetiskt brev till
Karl XII vari han varnade för en rysk sjömakts uppväxande. De Prou dog den 19 juli
1711, varför von Otters skrivelse måste härstamma från samma dag. (1)
Carl Ruuth (1662-1736). Hade studerat sjöväsendet under
en vistelse i Holland och tjänstgjort på de allierades flotta 1691. Under 1690-talet
gjorde han ett par konvojresor till Portugal. Gustaf Wattrang och Claes Sparre hade också
gjort konvojresor under 1690-talet. Båda hade dessutom tjänstgjort i den holländska
flottan.
De Prou avled den 19 juli 1711
Petter (Per) Rosenholm (1646-1699). Han hade under början
av 1670-talet varit i engelsk tjänst och sedan deltagit i sjöstriderna under skånska
kriget. Vice holmamiral 1688.
Werner von Rosenfeldt (1639-1710). Tjänstgjorde i
holländska flottan på 1660-talet och deltog i sjöstriderna under skånska kriget.
Gjorde stora insatser bland annat inom sjökarteväsendet. Rosenfeldt var också poet och
författade diverse bröllops- och begravningsverser. Han ligger begraven i Kalmar
domkyrka.
De stora förändringarna dröjde ännu ett drygt år. I
ett brev från Bender, daterat 31/12 1712 meddelade Karl XII att de avgångna amiralerna
Ankarstierna och Ruuth skull ersättas av Wattrang och Sparre. Samtidigt blev Erik Johan
Lillie ny viceamiral och en rad nya schoutbynachter utnämndes, däribland den nyligen
adlade holm-majoren Gustaf von Psilander. Betecknande för tidens postförbindelser är
det faktum att fullmakterna anlände först i augusti 1713.
(1). I Amiralitetskollegiets
historia, del II s. 129, not 11, sägs endast juni eller juli 1711. Allt är förstås
avhängigt av att de Prous dödsdag verkligen var 19/7. |