Översikt

Hemsidan

Gustaf von Psilander : inledning

1.
1669-1703 : uppväxt,
ungdom och tidiga karriär

2.
Konvojerna : den historiska bakgrunden

3.
Konvojerna 1703-1704

4.
Efterspelet

5. 
1705-1716:
vägen mot toppen

6.
1716-1734 : landshövding och riksdagsman

7.
1734-1738 : president i
Amiralitetskollegium

8.
Den "private" Psilander

9.
"Kuriosa- kabinettet"

10.
Gustaf von Psilanders familj

11.
Legenden skapas : 1700- och 1800-talen

12.

 

6.4.3. Riksdagen 1723

Riksdagen 1723 inleddes den 17 januari. Gustaf von Psilander anlände  först betydligt senare till Stockholm. 4 februari var han närvarande när vintertinget i Gotlands södra härad öppnades. Ännu den 8 mars har han uppenbarligen inte anlänt till Stockholm, då man på Riddarhuset behandlade sammansättningen av defensionsdeputationen. Lantmarskalken meddelade att sekreta utskottets förslag skulle kompletteras med generalmajor Löwen och landshövding Frisenheim, vilka hade den bästa kunskapen om finska förhållanden. Dessutom skulle landshövding Psilander. De båda förstnämnda hade ännu inte anlänt till Stockholm och samma bör därför ha gällt för Psilander.

Den 18 maj behandlade adeln "commercie-deputationens" utlåtande över Visbyborgaren Mattias Ostermans klagomål. De hade uppenbarligen hört Psilander personligen. Det förefaller som Psilander bara vistades vid riksdagen under en kortare period. Den 9 juli erhöll superintendenten i Visby, Johan Esberg, prästeståndets tillstånd av få resa hem på samma fartyg som skulle ta landshövding Psilander tillbaka till Visby. Det är intressant att notera att i den samling likpredikningar och andra texter som tillhört Psilander finns två texter från den här riksdagsperioden. Först Eric Tollstadius likpredikan över Carl Gyllenstierna, en jordfästning som ägde rum i Riddarholmskyrkan den 30 juni. Därpå följer en likpredikan hållen över Christina Gardea i Klinte kyrka den 13 augusti. När hösttinget i Södra härad inleddes 7 oktober var landshövding Psilander åter på plats. Hans Stockholmsvistelse bör därför som längst ha omfattat tiden mellan mitten av mars och mitten av juli. Riksdagen avslutades först 23 oktober. 

Några andra  riksdagsärenden

En annan fråga med anknytning till Psilander behandlades av samma deputation. Man förslog i ett memorial som upplästes den 15 augusti att två konvojfartyg borde förläggas till Göteborg. Vid sina resor borde de gå under köpmansflagg för att undvika dispyter om segelstrykning.

Psilanders gamle kamrat från konvojresan 1704, amiralen Carl Hans Wachtmeister, gjorde den 10 september ett försök att bli president i Amiralitetskollegium. Claes Sparre, som var riksråd och därför enligt regeringsformen borde finnas i Stockholm, kunde inte samtidgt leda flottans arbete i Karlskrona, menade Wachtmeister.

(Under arbete)

©Bengt Nilsson
benni@bibl.liu.se
Senast uppdaterad: 2000-08-06 13:46

Föregående sida: 6.4.2. Sekreta utskottet - dess ursprung och verksamhet

Nästa sida: 6.4.3.1. 1723 års defensionsdeputation