Gustaf Psilander Hemsidan Gustaf von Psilander : inledning 1.
1669-1703 : uppväxt, ungdom,  och tidiga karriär
2.
Konvojerna : den historiska bakgrunden
3.
Konvojerna 1703-1704
4.
Efterspelet
5. 
1705-1716:
vägen mot toppen
 
6.
1716-1734 : landshövding och riksdagsman
7.
1734-1738 : president i Amiralitets-
kollegium
8.
Den "private" Psilander
9.
"Kuriosa- kabinettet"
10.
Gustaf von Psilanders familj
11.
Legenden skapas : 1700- och 1800-talen
12.
 
Innehåll:

1.1. Gustaf von Psilanders bakgrund

1.2. Carl Christoffer Gjörwell 1803

1.3. Psilander fram till 1687

1.3.1. Flottans officerare och underofficerare 1687. A. Officerare

B. Underofficerare

1.3.2. Sjöofficerare 1687-1721 : del 1-

1.4. 1688

1.5. 1689

1.5.1. På Skåne 1689

1.6. 1690

1.6.1. Carl Mannerfelt och Gustaf Psilander i Holland

1.6.2. Sjöslaget vid Beachy Head

1.7. 1691

1.8. 1692

1.9. 1693

1.9.1. När Psilander mötte tsar Peter

1.10. 1694

1.11. 1695

1.12. 1696

1.13. 1697

1.14. 1698

1.14.1. Flottans officerare 1698

1.15. 1699

1.15.1. I Österbotten sommaren 1699

1.16. 1700

1.16.1. Psilander och expeditionen mot Danmark 1700

1.16.2. Överfarten till Pernau

1.17. 1701

1.17.1. När Psilander (kanske) seglade på Ladoga

1.17.2. Fröken Eleonoras besättning

1.18. 1702

1.19. 1703

1. 1669-1703 :
uppväxt, ungdom och tidiga karriär

Gustaf von Psilanders förfäder var med all sannolikhet bönder i Småland. Som hans farfarsfar har sedan gammalt utpekats bonden Nils Persson i Voxtorps socken. Farfadern var präst, fadern en lägre ämbetsman. Att på detta sätt under ett par generationer klättra på samhällsstegen var inte alldeles ovanligt under 1600-talet då byråkratin byggdes ut. Inom såväl civil som militär sektor fanns det till och med exempel på män som klarade steget från bonde till adelsman på egen hand. Två av de mest anmärkningsvärda är bondsonen Olof Thegner, död 1689 som landshövding och friherre samt fiskarsonen Olof Knape, 1715 adlad Strömstierna och död som amiral.

Psilanders uppväxt- och ungdomsår är rätt okända. De uppgifter som återfinns hos Gjörwell och senare i Tidskrift i Sjöväsendet 1831 kan sammanfattas som följer. Psilanders far dog 1680 och faderns vän Johan Hagemeister, rådman i Stralsund, tog 1682 med sig den unge Gustaf till Pommern. 1685 togs han om hand av Mathaeus von Hartmansdorff och återvände till Sverige. Mellan släkterna Hagemeister och Hartmansdorff finns för övrigt en koppling då Mathaeus svärmor var född Hagemeister.

Psilander fortsatte sina studier till dess att han 1687 antogs som kompaniskrivare vid amiralitetet. Året därpå övergick han till den militära sidan och blev 21/6 1688 konstapelmat eller arklimästare. 1689 blev Psilander befordrad till konstapel och fick samma år permission för att vidareutbilda sig genom tjänstgöring vid en utländsk flotta. Psilander valde den holländska och deltog i sjöslaget vid Beachy Head 10 juli 1690, vilket slutade med en fransk seger. 1695 återkom Psilander till Sverige. (1) Då hade han redan 1 juli 1694 befordrats till underlöjtnant. Under de följande åren ska han ha deltagit i två konvojer till England och i expeditioner till Wismar och Riga. Vilka de två konvojerna till England var framgår inte. Det kan emellertid vara värt att notera att under den här tiden var de svenska konvojfartygen Halland, Wachtmeister, Livland, Spes och Kalmar samtliga inblandade i dispyter med engelska fartyg över strykningen. Med tanke på expeditionernas antal och utsträckning är det inte osannolikt att Psilander var med vid något av dessa tillfällen. (2)

7/10 1697 befordrades Psilander till överlöjtnant och året därpå tjänstgjorde han ombord på Västmanland som överförde hertig Fredrik av Holstein och hans maka Hedvig Sofia, Karl XII:s syster till Kiel. 20/3 1700 blev Psilander utnämnd till kapten och förde under operationerna mot Danmark befälet på Enigheten, ett av svenska flottans största fartyg. På hösten tjänstgjorde han ånyo på Västmanland, det fartyg som överförde Karl XII till Pernau. 1701 var Psilander chef på fregatten Fröken Eleonora som kryssade i Finska viken. Påföljande år ska han ha haft "förrättning i Österbotten". 1703 utsågs Psilander till chef på konvojfartyget Öland.

Ovanstående uppgifter hoppas jag kunna komplettera och utöka.


(1). Carl Mannerfelts dagbok säger att Psilander var en av de 6 svenskar som 19/11 1691 fick avsked ur holländsk tjänst. Mannerfelt själv tog då tjänst på handelsfartyg och gjorde bland annat resor till Spanien och Italien. För ett referat av Mannerfelts dagbok, se: Lagerholm, J., En karolinsk sjöofficers dagbok // TiS. -  1921, s. 597-607. Utförligare är den återgiven i: Mannerfeltska släktboken, del 1. - Borås, 1918.

(2). Av dessa fem möjligheter kan två elimineras genom att Psilander återfinns som fadder i Karlskrona födelse- och dopbok i såväl oktober 1696 som februari 1697. Livland var då ute på resa, liksom Spes.

 

(Under arbete)

©Bengt Nilsson
benni@bibl.liu.se
Senast uppdaterad: 2004-05-08 14:33