3.2. Vinteruppehållet i Marstrand
Del av Marstrand med kyrkan och Karlstens
fästning. Här låg Öland vintern 1703-1704. Uppe på fästningen satt uppenbarligen kommendanten och drömde om Tobago! |
| Vinteruppehållet
i Marstrand förefaller inte ha varit någon dans på rosor. Under mars och april var
bristen på proviant besvärande. 23 mars vände sig Psilander till Kommerskollegium och
bad om instruktion hur han skulle förfara med provianteringen. I sitt svar, daterat 31/3,
meddelade kollegiet att de utgick från att Amiralitetskollegium skulle ombesörja detta.
Den 14 april avsände Psilander en ny skrivelse till Kommerskollegium, vari han meddelade
att han fortfarande inte fått några besked om provianteringen. Därför hade han heller
inte kunnat samla ihop besättningen. Kommerskollegium påpekade i ett brev till
Amiralitetskollegium den 26 april att underlåtenheten att ombesörja provianteringen
vållade stor olägenhet för de svenska köpmännen. Psilander meddelade den 28 april 1704 Amiralitetskollegium att han varit tvungen att hemförlova den till Öland kommenderade besättningen eftersom han trots upprepade påstötningar hos Kommerskollegium inte fått något besked om hur provianteringen skulle ordnas. Samtidigt klagade de "extraordinarie Betienter" över att de varken fått lön eller underhåll. Flottans ledning kände föga ansvar för detta, eftersom de ansåg att konstnaderna för utrustning av konvojfartyg var ett ärende för Statskontoret. Samtidigt skickade Psilander en ny påminnelse till Kommerskollegium, och den 5 maj svarade de att han i fortsättningen skulle vända sig till kommissarien Jonas Ahlehielm i Göteborg som hade order att ombesörja Ölands utrustande. Psilander och hans besättning han emellertid med en del annat under väntetiden. På Karlstens fästning fannst en kommendant med ett brokigt förflutet. Kurländaren Barthold Otto Schmoll, författare till "Kort anledning till geometrien, hwar effter officerarne wid Hans Kongl. May:tz infanterie här i Swerige till mathesin och fortification anwijser", utgivet 1692, hade också ett förflutet som viceguvernör över Tobago. Schmoll försökte tillsammans med postmästaren Thelin i Göteborg, styvfar till löjtnanten på Öland, Herman Schmidt, att intressera de svenska myndigheterna för ett förvärv av ön. Schmoll har också talat med Psilander om sina ideér och fått rådet att vända sig till amiralgeneralen Hans Wachtmeister, president i Amiralitetskollegium och medlem av rådet. Schmoll sände också en skrivelse till Wachtmeister, men något konkret resultat blev det inte. Psilander var antagligen också något av en "celebritet" under sin vistelse i staden. I kyrkböckerna finns han med som fadder vid två tillfällen under den här perioden Under väntan på avresan passade ett par medlemmar av besättningen på att gifta sig. Timmermannen Jonas Jonson gifte sig i Marstrand och löjtnant Utfall i Rommele. Psilanders dotter Gustava Johanna föddes i Karlskrona 8/1 1705 och således bör hans hustru Ingrid ha vistats i Marstrand eller Göteborg under åtminstone en del av vårvintern 1704. Att Psilander själv skulle ha besökt Karlskrona under någon del av mars/april 1704 är uteslutet. Under hela den tiden var han strängt upptagen med Ölands utrustande. Den livliga korrespondens Psilander hela tiden förde med olika myndigheter är ett tydligt bevis för detta. |
(UNDER ARBETE)©Bengt Nilsson
|
| Föregående
sida: 3.1.3.1. Skepparen Greger Tuscher och hans fartyg Nästa sida: 3.2.1. Utrustningsbekymmer |
