Översikt

Hemsidan

Gustaf von Psilander : inledning

1.
1669-1703 : uppväxt,
ungdom och tidiga karriär

2.
Konvojerna : den historiska bakgrunden

3.
Konvojerna 1703-1704

4.
Efterspelet

5. 
1705-1716:
vägen mot toppen

6.
1716-1734 : landshövding och riksdagsman

7.
1734-1738 : president i
Amiralitetskollegium

8.
Den "private" Psilander

9.
"Kuriosa- kabinettet"

10.
Gustaf von Psilanders familj

11.
Legenden skapas : 1700- och 1800-talen

12.

 

3.3.4 Vistelsen i England

Gravesend 1662 Mot slutet av vistelsen i England låg Öland i närheten av Gravesend, här i en vy från 1662. Kanske var det i något av husen på bilden som löjtnant Schmidt satt och väntade på Gustaf Anderson, se nedan.

Till grund för bilden ligger en teckning av James Moore. Gravesend härjades svårt av brand 1731 och detta är den enda kända bilden av staden från tiden före. Bilden är hämtad ur: Cruden, R. P., The History of the Town of Gravesend... - London, 1843

Direkt efter striden fördes det svårt ramponerande Öland in mot kusten. På förmiddagen den 29 juli fördes skeppet vidare mot Themsens mynning och ankrade vid Buoy of the Nore på kvällen samma dag. På morgonen den 30 juli fördes Öland närmare flottbasen Sheerness.

Den 3 augusti arresterades Psilander och löjtnant Schmidt efter order från prins Georg, drottning Annes make, som var nominell chef för flottan. Ordern ser ut ha gällt samtliga officerare, det vill säga även överlöjtnanten Utfall. Denne, som var sårad i bägge benen, bedömdes dock av kapten Butler vara alltför svårt sårad för att flyttas. Roserus von Ackern har engelsmännen av allt att döma enbart uppfattat som varande styrman och han förefaller ha undgått att arresteras, i varje fall i detta skede.

Någon vidare sträng arrest tycks det inte ha varit. Kapten Butler meddelade att "The Captain lying in my own bed and the Lieutn. in one of my Officers' and they fare & sat at my table as I do my selfe" (1)

De heta känslor som rått omedelbart efter striden tycks ha klingat av rätt fort. (2) De svårast sårade svenskarna (18 stycken) skickades till Rochester och Psilander kunde försäkra Butler att de rykten som gått att svenska flottan skulle skicka ut ett nytt fartyg efter Öland enbart var löst prat: "their whole navy is is laid up at Carlscrone".

Den 26 augusti släpptes Psilander och Schmidt. Butler skrev att "the Capt. and the Lieutn. are mightily overjoy'd and very thankfull to his Roy'll Higheness". (3) Själva beslutet hade fattats mer än en vecka tidigare. (4)

Öland flyttades från Sheerness till "the Hope", strax nedströms Gravesend, för att påbörja de nödvändiga reparationerna av fartyget. Att erhålla nödvändiga medel för detta var inte helt okomplicerat. I detta sammanhang gjordes viktiga insatser av den framstående Göteborgsköpmannen David Amija d.y och den svenskfödde John Oriot, en av Londons främsta importörer av varor från Östersjöområdet. Till John Oriot och den så kallade "Svenska Klubben" i London återkommer jag längre fram.

Fler detaljer om besättningens vistelse i England bör finnas i centrala och lokala arkiv därstädes. Det förefaller sannolikt att drygt tvåhundra svenskar lämnat efter sig spår inte bara bland den engelska flottans och utrikesledningens handlingar utan också på det lokala planet. Deras vistelse i omedelbar närhet av Gravesend under två månaders tid förflöt knappast utan kontakter med den lokala befolkningen och stadens myndigheter.

Det ska också sägas att angivandet av rätta datum är ett komplicerat problem. Att skilja mellan kalendrar som den julianska och den gregorianska är inte svårt, då skillnaden är 10 dagar före 1700 och 11 därefter. Det är väsentligt mera  bekymmersamt när skillnaden bara är en dag. Har Psilander, Leijoncrona och andra brevskrivare konsekvent följt den svenska stilen i rapporterna hem eller har det hänt att den gamla stilen smugit sig in i enstaka brev? Jag vill därför rekommendera att läsaren iakttar en viss försiktighet.


(1) ADM  1/1466 (Captains' Letters B), Public Record Officer. Brev från Butler 3/8(4/8) 1704.

(2) Butler fann till en början att Psilander och hans officerare var "mightily in the French interest and as much displeas'd with that of the English". Den svenske löjtnanten ska ha beklagat att de inte träffat S:t Pol och Butler hade hört att fler svenska fartyg var på väg, se Butlers första rapport och samma brev i original i ADM 1/1466, PRO. Jämför med "Uppsalarelationen" där det sägs att "de Engelska förforo med oss wärre än Turkar kunna giöra det".

(3) ADM 1/1466 (Captains' Letters B), PRO. Brev från Butler 26/8 (27/8) 1704.

(4) Flottans ledning tycks inte direkt ha påskyndat ärendet. Drottning Annes order var daterad 17 augusti (gamla stilen), men först sex dagar togs saken upp av amiralitetet, se ADM 3/20, PRO. Admiralty Board minutes 23/8 1704. Så sent som den 30 augusti beslöts att det skulle avgå instruktion till "Queens Advocate and Procurator Generall" att inte vidare befatta sig med de svenska fartygen, se ADM 3/20, PRO. Admiralty Board minutes 30/8 1704.

(Under arbete)

©Bengt Nilsson
benni@bibl.liu.se
Senast uppdaterad: 2001-04-30 14:54

Föregående sida: 3.3.3.3.6.1. En förteckning över fartygen i konvojen,  uppgjord av engelsmännen efter uppbringningen.

Nästa sida: 3.3.4.1. Leijoncronas åtgärder