EPISTEL #51 - Movitz blåste en konsert Carl Michael Bellman (1740 - 1795) Angående konserten på Tre Byttor Movitz blåste en konsert på Tre Byttor en afton sen balen var sluten; varje ton liksom en ärt den föll så kullrig och rulla ur truten. Först höll Bergen en harang, sen söng Ulla ett par utav Filtzens duetter vid ett ackompanjemang utav två flöjter och sex klarinetter. Hör, båd' folk och fä --- Clarin. Orphei oboe! --- Clarin. Lät oss vara glada, barn, och klappa systrarna var på sitt knä. Mollberg satt uppå sin stol, jämt med fingren han drilla och flög som hin håken; på sin stora basfiol han spelte solo och surra med stråken. Bravo, hör en fantasi Ur B moll, ur G dur, en arpeggio, jag tackar. Hurra, hurra och slå i! Vi skola dansa och slåss som polackar Blås nu, Movitz, gällt! --- Clarin. Bravo, det var snällt! --- Clarin. Bravo, bra, bravissimo! Hej, lät oss leva vällustigt och sällt! Röd om näbben som en tupp stod nu Movitz, slog takten och stampa och ropa: Blås en air utav Galupp! Utav Galuppi, skrek strax allihopa. Hej, sad' Bergen, ge oss vin, ge oss öl uti byttor' . Hej lustigt, kurage! Systrar, hör min violin! Kom, dansa polska och sjung, ert bagage! Blås nu, Movitz! - Jo. --- Clarin. Bra. Bravissimo! --- Clarin. Vem har nånsin kunnat tro, att du skull' födas Olympen till ro? Ulla söng en liten air, vita bröstet det svällde och lyfte halsduken; Wingmark med sin flöjttraver han stod och smålog och riste peruken. Bergström stod i vrån och drack, stämde kvinten, plang, plang, satt fioln under armen; Ulla söng, han ropa: ack! och flög så nymfen burdus uti barmen. bullra intet där! --- Flauto. Håll din trut, ma chere! --- Flauto. Lät oss höra ännu mer; åh, kära Wingmark, blås mer flöjttraver! Wingmark såg ut ackurat som på solfjädrar där man en herde ser lipa, som i lunden står så flat och har i truten sin ljusgula pipa; hatten satt uppå en sned, bruna västen var uppknäppt, uppdragen på magen; stundom när han flöjten vred, så nicka huvud och fläkta uppslagen. Hör nu på en kor! --- Flauto. Hej, da capo, bror! --- Flauto. Sjungom alla nu i kor, och lät oss sluta en högtid så stor! Eol stormar uti skyn, nattens facklor de släckas; det regnar och skvalar. Neptun utur vattenbryn han kastar upp sina gastar och valar. Ack, hur ljuvlig då den ton när Apollo med mildhet förlustar vårt öra! Sjung, bror Wingmark, min patron! Ack, sjung en skål som är lustig att höra! Blås bassongen stark! --- Fagotto. Vivat vår monark! --- Clarin. Skråla, klarinetters klang! Vi dricka skålen med högmod och rang.