Epistel #63 - Fader Bergström, stäm upp och klinga Carl Michael Bellman (1740 - 1795) Diktad mitt i veckan Fader Bergström, stäm upp och klinga, öppna kråset för bröst och bringa, vi ska dansa och vi ska svinga i ditt glada hus. Lät oss ge våra små mamseller vin och sviskon och karameller; pimpinella mor Maja häller uti glas och krus. Vi ä vana att jämt traktera, och med glaset i hand orera. Fader Bergström, nu kvintilera under sus och dus. Se där dansar flickan i sin rosenröda koft och kjol; var är nu den brickan, som hon bar i fjol? Korgen med citroner tynger intet mera hennes arm; Nu ibland baroner dansar hon sig varm. Med solfjädren hon bröstet fläktar, niger djupt och med armen fäktar, sockrar våfflor och dricker nektar under pukors larm. Fader Bergström, ren månan glimmar, nyckelharpan i rummet stimmar, och mor Maja vid skänken primmar med sin sneda trut. Glatt på Djurgåln kring alla backar skymta kjortlar och vita klackar; första nymf som på dörren knackar inom dörren skjut! Långt till måndan, I raska bröder, likså långt som från norr till söder; morgondagen blott oro föder hela året ut. Väljom nattens sköte under aftonstjärnans klara brand till vårt glada möte, med pokaln i hand; och i mörkrets dvala res Cupidos altar, där du spör, Bacchi källarsvala druvans ångor strör. Lät den dumma i oket tråka och den sluga sin hjärna bråka! Vin och flickor och Fredmans stråka natten ljuvlig gör.