Bild 28 juni 1999

[tillbaks] | [till texten]

Axel Danielsson, 1863-1899, föregångsman inom svensk arbetarrörelse.
Startade i Malmö tidningen Arbetet 1887.

Axel Danielsson om Hemsöborna

Ha våra läsare hört talas om "Hemsöborna", en skärgårdsberättelse av Aug. Strindberg? 
Mången säkerligen icke. 
Strindberg skriver icke för arbetarklassen, utan för den radikala borgarklassen. 
Redan det höga priset på hans böcker hindrar dem att tränga ned till massorna, ännu mer deras originalitet i stil och det för underklassen ofta främmande ämne de behandla. 
Med sin sista bok har Strindberg betydligt vidgat sin läsekrets som varit skral nog för en så genialisk författare allt sedan han genom "Giftas" och "Kvarstadsresan" försyndade sig mot överklassen. 
Icke så att Strindberg skrivit "Hemsöborna" för arbetare och bönder. För dem skall denna boks värde vara mindre än de flestas övrigas. Det är överklassen i sin helhet som läser den med nöje, njuter den som en med överlägsenhet gjord folklivsskildring. 
Folket självt förstår sig icke på konstnärliga folklivsskildringar. Det är nu det egendomliga i saken. En skärgårdsbonde skulle somna vid denna mästerliga skildring av skärgårdsbondens liv. Men den litteräre gourmanden njuter av den neutrala konstnärston, som vilar över bokens tavlor - ty det är huvudsakligen tavlor ur skärgårdslivet, präktiga, levande tavlor, som kunna passa en elegant salong, där ingen plats finnes för den socialrevolutionäre skalden Strindberg, men där man gärna förlåter den fredligvordna artisten Strindberg små snedsprång in på det cyniska. 
Sådan är nu en gång överklassen, och när man är hänvisad att skriva för denna klass, måste man förr eller senare ta skeden i vackra hand, skjuta den sociala frågan å sido för sin egen existensfråga, svälja bitterheten och stoppa undan idealen och vänta på bättre tider - ifall man icke blivit en skeptiker, som tvivlar där man förut så lidelsefullt trodde. 
Hur det än må förhålla sig med den saken, vi mena Strindbergs ifrågasatta "omvändelse" så annonseras nu hans bok med de mest lysande lovord så väl ur den gammalliberala som den reaktionära pressen. Öresundposten, Svenska Dagbladet, Vårt Land - alla instämma i hallelujafröjd över den Strindberg "som funnit sig själv" d.v.s. överklassen, som han förut så illa tilltygat.
(Arbetet 10/3 1888)
[tillbaks] | [topp]