Trädgårdsflickan
text: Carl Wilhelm Böttiger
Blomman är min vän,
svek mig aldrig än,
oskuld bor i hennes öga.
Blommor tusen slag,
nya med var dag,
dricka ljus utur det höga.
Som en äldre syster vårdar jag dem ömt,
solen glömmer dem, men jag dem aldrig glömt.
Blomman är min vän,
svek mig aldrig än,
oskuld bor i hennes öga.
Lilla blomma blå,
vakna opp, hör på!
Lärkan slår de ljuva slagen.
Lilla blomma röd,
är du redan död?
Det för bitti är på dagen.
Än står solen vänlig över dal och sjö,
låt den först gå ner, och sedan kan du dö.
Lilla blomma blå,
vakna opp, hör på!
Lärkan slår de ljuva slagen.
Själv en blomma, jag
vissnar ock en dag,
det går mig, som eder andra.
Vårens dar förgå,
kort är min också,
låt oss älska då varandra!
Svarta natten mulen kommer med sin blund,
glada låt oss blomma än en liten stund!
Själv en blomma, jag
vissnar ock en dag,
det går mig, som eder andra.
|
