[Liten börda lång väg tung]
| Personerna:
Pettersson, en stark man.
|
| Händelsen tilldrager sig i Stockholm. |
| Det söndag är och sommartid.
Man vilar ut från veckans id. |
| Med barn och blomma, korg och mat
- och elegance som gör´en flat - |
| styr Pettersson, med fru, sin färd
från stadens kvalm och hemmets härd |
| till Ugglevikens källa, klar,
där Ljusets Bröder möte har |
 |
 |
| Och var sin tvillingpojke bär
- den ena Pål, den andre Per. |
Snart Pettersson liksom på tok
på axeln lilla Pelle vrok. |
 |
 |
| Men Pelle blir ej mera lätt:
man snart får ta´n på annat sätt |
"Jag vet ej någon annan vånn
än byta om," sa Pettersson. |
 |
 |
| Han kved och stånkar: "Tänk så ung
den Pelle är och dock så tung!" |
I Pettersson fanns mer ej stål:
Hans fru tog både Per och Pål. |
| Och sens moralen, den är den,
att vi ä´ stackare, vi män. |