(1858-1940)

Även om romanen om Gösta Berling hade ordet saga på ryggen och Nils Holgersson framträdde i en barnbok (t om en skolbok) så har dess skapare främst vänt sig till vuxna läsare och gestaltat människor och problem av intresse för alla. Som psykolog har hon på ett märkligt sätt förmått inträngt i och förstå de själssjukas problem - Gunnar Hede i En herrgårdssägen och Jan i Kejsaren av Portugallien vittnar därom. Sociala, politiska och religiösa problem återkommer ofta i hennes verk även om hon mera sällan direkt blandade sig i samhällsdebatten - när hon så gjorde gällde det främst fredsfrågan och kampen för kvinnans rättigheter. Selma Lagerlöf - den förargelseväckande satte en känd forskare som titel på en bok om henne. Sedan det förargelseväckande inte längre förargar finns det desto mer att glädjas åt och kanske nyupptäcka i hennes verk - man får inte glömma att hon är den mest genuina berättaren i vär litteratur med ett register som sträcker sig från det storvulna och mäktiga i dalaeposet Jerusalem till det graciöst förtrollande i Charlotte Löwensköld. Totalt skrev Selma Lagerlöf 23 böcker och ett flertal av dem har filmats. En personlig bild av Selma Lagerlöf får man i den nyligen utgivna brevsamlingen Du lär mig att bli fri.
 
 

På Mårbacka föddes Selma Lagerlöf 1858, och här framlevde hon sin ungdom intill dess hon1882 lämnade hemmet för att i Stockholm utbilda sig till lärarinna. Efter faderns död några år senare måste gården säljas och gick ur släktens ägo. Det lyckades emellertid Selma att efter de stora litterära framgångarna med Gösta Berlings saga, Jerusalem, Nils Holgerssons Underbara resa m fl så småningom återköpa gården och från 1907 bodde hon där om somrarna. Manbyggnaden var då ännu det gamla rödmålade envåningshuset från 1700-talets slut, som hon och föräldrarna bebott. Efter en del år besöt Selma Lagerlöf att bygga om det helt och hållet och 1921-23 tillkom den nuvarande byggnaden efter ritningar av G Clason. I detta nya hem bodde författarinnan till sin död 1940. Enligt Selma Lagerlöfs testamente ägs och förvaltas minnesgården av en stiftelse.
 
 

    År 1897 flyttade Selma Lagerlöf till Falun. Hon kom då från Landskrona, där hon varit verksam som lärarinna. Dalarna kom då att få stor vetydelse i hennes verk. Hon kom att visas i Falun i över 40 år fram till sin död år 1940. Där fann hon arbetsro, och skrev i Falun några av sina mest kända verk, Jerusalm (1901-02) och NIls Holgersson (1906-07). Dessa böcker banade vägen till förmögenhet och nobelpriset 1909. I falun ledde hon en anonym tillvaro och umgicks mest med systern Gerda Ahlgren, som var gift med en jägmästare, och med modern Louise Lagerlöf. År 1902 flyttar Selma Lagerlöf in i Centralpalatset vid Stora Torget i Falun. Fem år senare köper hon en bergmansgård, som hon döper till Lagerlöfsgården. Den låg på Villagatan i Falun. Samma år, 1907, återköper hon Mårbacka.
    "Mitt hem här i Falun är så förtjusande vackert och bekvämt", skrev hon i ett brev. Jag har ett så härligt varmt och tyst arbetsrum".
    1968 revs Lagerlöfsgården, ett sorgligt kapitel i Faluns historia. Lyckligtvis finns nu Selma Lagerlöfs arbetsum och bibliotek återuppbyggt på Dalarnas museum i Falun. Visningar bokas på telefon 023/181 60.
    I Dalarna finns två dramatiseringar av Dalaeposet Jerusalem. De är Ingmarsspelen i Nås, med Rune Lindström som upphovsman. (0281/303 20). På Falu stadsteater uppförs vissa år skådespelet Stad af Guld med Per-Ola Björklund som författare. Han är Dalarnas ombud i Selma Lagerlöfsällskapet och nås på telefon 023/513 30.