| Den 28 mars 1688 påbörjades vid
Karlskrona rådhusrätt behandlingen av ett lägersmål, det vill säga en sexuell
förbindelse mellan två personer som inte var gifta med varandra. I det aktuella fallet
hade ärendet redan varit under behandling i kämnärsrätten och även i
amiralietskonsistoriet. Handläggningen i dessa instanser hoppas jag kunna återkomma
till. De anklagade var skepparen vid amiralitetet Mårten
Kruus och Elsa Olofsdotter, änka efter arklimästaren Wässenberg. Båda personerna var
ogifta och det var tydligen också första gången de figurerade i ett lägersmål, båda
faktorerna gynnsamma för de tilltalade. Enligt änkan hade skepparen lovat henne
äktenskap, vilket skepparen inte alls ville tillstå. Däremot hävdade han att änkan
velat förgöra honom med trolleri.
Den 2 april kom ärendet upp till närmare behandlingen och
anklagelsepunkterna preciserades. Skepparen skulle efter att ha lovat gifta sig med änkan
inlett en sexuell förbindelse med henne. Skepparen förnekade detta, och hävdade att han
bara "nyttiat dhet tillfälle för lust skull". Punkt 2 var skepparens
trollerianklagelse.
Rätten inledde med att fråga de tilltalade om den första
anklagelsepunkten och båda medgav att de haft ett förhållande. Änkan hävdade dock att
hon låtit Kruse få sin vilja fram först efter att denne lovat äktenskap. Att han
skulle avgivit ett sådant löfte förnekade dock skepparen på det bestämdaste, han
"williandes före döö än ächta och taga henne sigh till hustru".
Kruse tillfrågades då hur länge deras förbindelse varat, och han sade att han hyrt in
sig hos henne för halvannat år sedan. Båda vittnade om att de levt "som annat
ächta fålck", att de delat säng och måltider och aldrig gjort upp någon
räkning för vem som betalt eller förtjänat vad. Att detta skett mot bakgrund av Kruses
äktenskapslöfte ville Elsa bestyrka genom att berätta hur skepparen Hans Jönsson
Gråå velat ha med Kruse på nattvardsgång, men att denne ville vänta till det "är
öfwerstådt med moor och migh". |