Karlskronas fastighetsägare före 1718
1718 gjorde dåvarande fortifikationskaptenen Gustaf Otto Lindblad en noggrann uppmätning och kartläggning av Karlskrona. Staden indelades i 20 kvarter, varje tomt gavs ett nummer och innehavarna förtecknades. Lindblads kartor med tillhörande förteckningar förvaras numera i Krigsarkivet. Med dessa som utgångspunkt upprättade under förra halvan av 1900-talet Sven Öjvind Swahn ett register över ägare efter 1718. Resultatet av detta enorma arbete förvaras i Blekinge läns museum.

Under mina Psilander-forskningar har jag också kommit att intressera mig för stadens invånare under tiden före 1718. I vilken del av staden bodde Psilander och hans bröder? Finner man sjöofficerarna företrädesvis i någon särskild del av staden? Köptes avlidna officerares fastigheter av yngre kollegor och hölls därigenom inom kåren eller stannade de snarare inom släkten?

I stadsbranden 1790 förstördes åtskilligt material som skulle kunna varit av värde för en undersökning av detta slag, men de renoverade domböckerna från rådhusrätten förefaller kunna vara en användbar grund för ett register över ägare före 1718. I dessa redovisas köp, eller rättare sagt de uppbud som ägde rum inför rätten innan köpet fick laga kraft, såsom i följande exempel från den 14 mars 1710:

"Opbiudas här med första gången den gård och tompt wid östra ändan af Ammiralitetzgatan belägen, som frambledne Commendeuren Sahl. H:r Anders Jacobssons arfwingar till Capiteinen under Kongl. Ammiralitetet wälborne H:r Nils Ehrensiöldt försåldt. "

Eller varför inte ett exempel med stark "Psilandersk" anknytning från 8/3 1702:

"Dito oppbödz första gången den Tompt och gård som Cammarförwanten wijd Kongl. Ammiralitetz Statz Conthoiret H.r Petter Psilander kiöpt af Capiteinens wijd Kongl. Ammiralitete H.r Johan Stiernankars änka fru Dorothea Wicken, lijkmätigt Kiöpe Instrumentet af d. 11 September 1701 för Siuhundrade dahl.r Silfwermyndt..."

Arbetsplan

Det bästa vore naturligtvis att utgå ifrån 1718 års uppgifter och sedan gå bakåt i tiden. På så sätt får man lättast kontinuitet i ägarlängderna och kan på bekvämaste sätt knyta tidigare ägare till Lindblads numrering. Det är också min förhoppning att inom inte en alltför avlägsen framtid kunna publicera i varje fall 1718 års ägarlängd. Kartorna är mera utrymmeskrävande, och i varje fall om man ska utgå från originalen, kostsamma att få kopierade i lämpligt format.

Om en publicering av 1718 års uppgifter är en relativt okomplicerad procedur kommer fortsättningen att bli en betydligt mera utdragen process. Karlskrona rådhusrätts dombok är de första åren en skäligen tunn historia, men växer sedan gradvis till en mycket omfattande volym. 1682 omfattar den sålunda i SVAR:s mikrokortutgåva endast två kort, medan det för 1710 års dombok behövts hela 15 kort. Det är alltså inget man går igenom i en handvändning, särskilt som uppbuden ofta är mycket korta notiser som ibland stoppats in mellan omfattande redogörelser för enskilda rättsfall.

Kvartersindelning
På Lindblads kartor är Karlskrona indelat i 20 kvarter, namngivna efter i stadens historia bemärkta män, enligt följande:

Kvartersnamn

Antal tomter

 Belägenhet Noter.
A. Wachtmeister 56 I söder begränsat av Hantverkargatan, i väster av Styrmansgatan, i norr av Ronnebygatan och i öster av Stora torget. Amiralgeneralen m.m. Hans Wachtmeister (1641-1714)
B. Dahlbergh 97 I söder begränsat av Ronnebygatan, i öster av Brogatan. Generalguvernören m.m. Erik Dahlbergh (1625-1703)
C. Stuart 83 I söder begränsat av Vittusgatan, i öster av Drottninggatan. Generalguvernören m.m. Carl Magnus Stuart (165?-1705)
D. Lindblad 43 I söder begränsat av Köpmansgatan, i norr av Vittusgatan. I öster dock utbredande sig norrut ända till Skeppsbron. Kartritaren själv, kaptenen vid fortifikationen Gustaf Otto Lindblad (1670-1736)
E. Magistraten 62 I söder begränsat av Stora torget, i väster av Brogatan, i norr av Köpmansgatan, i öster av Smedjegatan.  
F. Adlersten 69 I söder begränsat av Kyrkogatan, i väster av Smedjegatan, i norr av Köpmansgatan och i öster av Drottninggatan. Landshövdingen Göran Adlersten (ca 1640-1713)
G. Sjöblad 70 I söder begränsat av Kyrkogatan, i väster av Drottninggatan, i norr av Köpmansgatan. Amiralen och guvernören Erik Sjöblad (1647-1725)
H. Sparre 33 I väster begränsat av Drottninggatan, i norr av Kyrkogatan.  Överamiralen Claes Sparre (1673-1733)
I. Sjöstjerna 64 I söder begränsat av Prinsgatan, i väster av Kungsgatan, i norr av Kyrkogatan, i öster av Drottninggatan. Bromé uppger att namnet skulle syfta på Anders S. (1682-1739). Då denne, senare förvisso en bemärkt man, 1718 ännu bara var kommendör vid flottan torde i stället handla om fadern, amiralen Otto S. (1653-1709). 
K. Rosenfeldt 63 I väster begränsat av Amiralitetstorget, i norr av Prinsgatan, i öster av Drottninggatan. Amiralen Werner von Rosenfeldt (1639-1710).
L. Bonde 63 I söder begränsat av Amiralitetsgatan, i väster av Arklimästargatan, i norr av Hantverkargatan och i öster av Kungsgatan/Amiralitetstorget. Landshövdingen Claes Bonde (1664-1726).
M. Rosen 74 I söder begränsat av Amiralitetsgatan, i väster av Styrmansgatan, i norr av Hantverkargatan och i öster av Arklimästargatan. Vicedirektören vid amiralitetet Gustaf Fredrik von Rosen (1688-1769).
N. Clerck 57 I öster begränsat av Styrmansgatan. En del av kvarteret på Lilla Björkholmen. Amiralen och landshövdingen Hans Clerck (1639-1711).
O. Ruth 76 I söder begränsat av Varvsgatan, i öster av Styrmansgatan. Amiralen Carl Ruuth (1662-1736).
P. Taube 65 I söder begränsat av Varvsgatan, i väster av Styrmansgatan, i norr av Amiralitetsgatan och i öster av Arklimästargatan. Bromé säger efter dåvarande vice amiralen Edvard Didrik Taube (1681-1751), men frågan är om inte istället avses fadern, amiralen Fredrik Evert T (16??-1703). Detta förefaller i varje fall att vara mer i linje med övriga namn.
Q. Lieven 50 I söder begränsat av Varvsgatan, i väster av Arklimästargatan, i norr av Amiralitetsgatan, i öster av Amiralitetstorget. Direktören vid amiralitetet Hans Henrik von Liewen (1664-1733).
R. Anckarstierna 55 I söder begränsat av Timmermansgatan, i väster av Skepparegatan, i norr av Varvsgatan och i öster av Amiralitetstorget. Amiralen Cornelius Anckarstierna (1655-1714).
S. Mörner 123 I norr begränsat av Varvsgatan, i öster av Skepparegatan Landshövdingen m.m. Berndt Didrik Mörner (1639-1710).
T. Björkholmen 148    
U. Pott- och Pantarholmarne 47    
       
Källa: Karlskrona stads historia. D. 1, 1680-1790 / på uppdrag... utgiven av Janrik Bromé. - Karlskrona, 1930.
(Under arbete)

©Bengt Nilsson
benni@bibl.liu.se
Senast uppdaterad: 2002-03-10 13:55