Det norska fälttåget 1718 |
||
| Redan 1716 hade Karl XII med
rätt blygsamma styrkor försökt sig på ett överraskningsangrepp mot de sydöstra
delarna av Norge. Utan större problem hade de svenska trupperna intagit Kristiania, men i
brist på tungt artilleri fanns det inga möjligheter att inta Akershus. Efter att den
avdelning som skulle upprätthålla förbindelsen över Svinesund dragit sig tillbaka
hotades kungens styrka av inringning. Karl XII, som i det längsta varit ovetande om
detta, lyckades i grevens tid få sin avdelning tillbaka över Glommen och vidare ner till
Svinesundstrakten. Ett försök att genom överraskning inta Fredriksstens fästning
misslyckades i slutet av juni. När sedan den transportflotta som skulle föra
förnödenheter till armén förstördes i Dynekilen den 27 tvingades kungen avsluta
fälttåget. Dessutom ryktades det att en gemensam dansk-rysk landstigning i Skåne skulle
vara nära förestående. ' De svenska trupper som deltagit i fälttåget uppgick till ca 12 000 man. Totalt disponerades för Sveriges försvar något över 40 000 man, att jämföras med ca 100 000 vid krigsutbrottet 1700. Förlusterna i kriget hade varit ansenliga, men man ska också komma ihåg att praktiskt taget alla områden utanför det nuvarande Sverige fallit i fiendens händer. Möjligheterna att till exempel komplettera de rester av de finska regementen som ingick i Armfelts armé var därför starkt begränsade. Inför 1718 års fälttåg hade det bedrivits intensiva rustningar och arméns styrka har beräknats till ca 60 000 man. Av dessa anslogs ca 40 000 för det huvudangrepp som skulle ingångsättas mot sydöstra Norge, medan Armfelt för angreppet mot Trondheim disponerade ca 10 000 man. Sin vana trogen höll kungen sina närmare planer mycket hemliga. 11 juni lämnade han Lund med destination Strömstad. Härifrån sände han 8 september ut order till samtliga landshövdingar och regementschefer om uppbrottstid och marschvägar. Dessa order är väl kanske inte några märkvärdiga dokument i sig, men kan kanske tjäna som en illustration till den noggranna planering som föregick Karl XII:s sista fälttåg. Som synes nedan angav kungen mycket noga start- och slutpunkt för varje dagsmarsch och vilka dagar som skulle rastas. Då Södra skånska regementet endast var ett av ca 40 regementen som skulle ingå i angreppet mot södra Norge kan man tänka sig vilket stort arbete som låg bakom uppmarschen. Inte nog med att kungen skulle fastställa marschrutter, sedan vidtog arbetet ute vid regementena och i länen för att se till att utrustning, proviant och foder anskaffades i tillräcklig utsträckning. Att mobiliseringen inför fälttåget i stort fungerat efter planen är också uppenbart, vilket visar de ansträngningar som Sverige trots allt var mäktigt efter nästan 20 års krig. Listan kommer ur en skrivelse till landshövdingen i Halland från generalen Carl Gustaf Örnestedt (1669-1742), daterad Bäckaskog 17/9 1718. Med samma brev följer också en förteckning över regementets styrka daterad Önnestad två dagar senare. Jag återkommer till denna. Som synes av nedanstående var regementet uppdelat på två delar under själva marschen. Till nedanstående kan fogas uppgiften att 4 kompanier anlände till samlingsplatsen Skee, 6 km öster Strömstad 7/11 medan övriga 4 kompanier inträffat i Svarteborg, 20 km nordväst Uddevalla redan 1/11. Vilket innebär att det bestämda marschtempot kunnat hållas och till och med något överträffas. |
||
Marcheroute
för 4 Compagnier af |
Dagsmarsch i mil | Noter: |
| d. 11 Octob. uti Engellholm | ||
| d. 12 Rastas | ||
| d. 13 till Karupp | 2 mihl | Östra Karup. |
| d. 14 til Laholm | 1 mihl | |
| d. 15 Rastas | ||
| d. 16 till Halmsta | 2 | |
| d. 17 till Gietinge | 2 | Getinge. |
| d. 18 till Falkenberg | 2 | |
| d. 19 Rastas | ||
| d. 20 till Morupp | 1 1/8 | Morup |
| d. 21 till Wahrberg | 1 1/2 | |
| d. 22 Rastas | ||
| d. 23 till Råglunda | 2 1/4 | Rågelund. |
| d. 24 till Kongzbacka | 2 | |
| d. 25 till Kiärra | 2 | Kärra i Fässbergs socken, nuv. Mölndal. |
| d. 26 Rastas | ||
| d. 27 till Kiärraby | 1 7/8 | Antagligen Kärra i norra Göteborg. |
| d. 28 Till Hede | 1 6/8 | I Romelanda socken, norr om Kungälv. |
| d. 29 Rastas | ||
| d. 30 till Holmen | 2 | I Västerlanda socken, söder om Lilla Edet |
| d. 31 till Åhsen | 1 3/8 | Åsen i Grinneröds socken, söder om Ljungskile. |
| d. 1 Novemb: till Gråheed | 1 1/8 | Grohed i Forshälla socken, mellan Ljungskile och Uddevalla. |
| d. 2 Rastas | ||
| d. 3 till Herresta | 1 1/4 | Herrestads socken strax väster om Uddevalla. |
| Strömsta d. 8 Septb: a:o 1718 Carolus /Sam Åkerhielm |
||
Marcherouthe
för 4 Compagnier af |
||
| d. 13 Octob. uti Engelholm | ||
| d. 14 till Karupp | 2 mihl | |
| d. 15 Rastas | ||
| d. 16 till Laholm | 1 | |
| d. 17 till Hallmsta | ||
| d. 18 till Gietinge | 2 | |
| d. 19 Rastas | ||
| d. 20 till Falkenberg | 2 | |
| d. 21 Morupp | 1 1/8 | |
| d. 22 Rastas | ||
| d. 23 Warberg | 1 1/2 | |
| d. 24 Råglunda | 2 1/4 | |
| d. 25 Kongzbacka | 2 | |
| d. 26 Rastas | ||
| d. 27 Kiärra | 2 | |
| d. 28 Kiärraby | 1 1/8 | |
| d. 29 Rastas | ||
| d. 30 Heeda | 1 6/8 | |
| d. 31 Hollmen | 2 | |
| d. 1 Novemb. Åhsen | 1 3/8 | |
| d. 2 Rastas | ||
| d. 3 Graheed | 1 1/8 | |
| d. 4 Herresta | 1 1/4 | |
| Strömsta d: 8 Septb. Anno 1718 Carolus /Sam Åkerhielm |
Om förberedelserna för fälttåget i Norge 1718 och uppmarschen, se dels uppsatser av J. A. Lagermark i Historisk tidskrift 1886, 1897 och 1898 samt Gustaf Petris artikel i: Historiska studier tillägnade Nils Ahnlund 23/8 1949. - Stockholm, 1949. Sistnämnda verk återger bland annat en förteckning över regementenas ankomsttider till de bestämda samlingsplatserna kring Strömstad, Västra Ed och i Värmland. | |
| Källa: Landsarkivet i Lund, Hallands landskansli D III ca :11 | ||
| (Under arbete) ©Bengt Nilsson |
||