Blake William

Kärlekens lund

Så kom jag till kärlekens lund
och stannade spörjande skyggt,
ty mitt i dess gräs, där jag lekt
där hade en kyrka man byggt.

Och grinden til dörren var låst,
och: "Du skall icke!" stod på dess dörr-
och då gick jag ut i den äng,
där vårblommor sprirade förr

Men blott gravar vid gravar jag såg, 
blott stenar myllade där.
och prästen i svart gingo dystra i rad
och bundo men törnen mitt hjärtats begär.