John Donne

Min kärlel går till sängs

Kom kära, kom, jag orkar inte arbeta mera
om inte det är sådnat som liggande sker.
En fiende kan beveka sin fiende en tid
men blir sen trött att stå där också utan någon strid.
Tag av din gördel, gnistrande som himlens firmament
fast en lång ljuvligare värld inom sig den spänt.
Snör sedan upp de paljetterande liv som du bär
för att andras lystna ögon skall stoppade där.
Kläd av dig nu ty klockklangen när skuggorna förlängs
bär bud till oss att nu är det dags att gå till sängs. 
Lös upp ditt snörlivsspänne som är avundat av mig
för det jämt får där och stå så nära dig.
Nu när din klädning faller syns en bild av samma sort
som när en kulles skugga från ängen smyger bort.
Lyft av dig din tiara som över hjässan står
och kamma fram dess diadem, ditt eget av hår.
Träd ut ur skorna, stig nu med stilla varsamhet
i kärlekstemplet in, ned i sänges ljuvlighet.
I lika vita kläder brukar änglar stiga ned 
och vissa sig för människor. Min ängel du gör med
till mig en glädjens himmel, paradisiskt ung och ren.
Fast spöken, liksom änglar, kan blända med sitt sken
är skillnaden emellan dem ej så svår att finna just:
De reser upp vårt hår -  men de andra av lust.
 Tillåt, och hindra inte mina händer, låt dem gå
framför, bakom, mellan, under, ovanpå, -
o mitt Amerika, mitt nyupptäckta land,
nyfunna Newfoundland, besatt blott av en man,
min gruva av skatter, mitt envälde för mig,
hur stor är inte lyckan att få upptäcka dig.
Att möta denna fångenskap, det är att bli fri.
Där jag har satt min hand skall beseglingen förbli.
 O nakenhet, all glädje finns till tack vare dig!
Som själar utan kropp måste kroppar blotta sig
för högsta lyckans skull. Alla smycken kvinnor bär
är sagolika skatter vilka mannan begär,
men när en dåres ögon på dessa smycken ser
så åtrar han dem lystet, istället för er.
Som tavlors guld, som böcker, bundna i skinn,
så är ni kvinnor också i skönhet svepta in.
Ni själva är försegelade skrifter som blott vi
- för vilkas skull ni endast så vidunderliga bli -
kan bryta upp och tolka. Och detta gör jag ju
så handla darför självklart, som hos barnmorskan, nu:
Tag av dig allt, Ja, också detta linne som du har,
ty rädsla eller oskuld skall ej längre dröja kvar.
 Jag visar dig att jag är naken före dig som du ser.
Och när en man sen täcker dig behövs det något mer?