Johan Ludvig Runeberg

Jag blickar på tärnorna skara,
jag spanar och spanar beständigt;
den skönaste ska jag välja
och sviktar dock ständigt i valet.
Den ena har klarare ögon,
den andra har friskare kinder,
den tredje har fullare läppar,
den fjärde har varmare hjärta.-
Så finns en enda, som saknar
ett något, som fängslar mitt sinne.
Jag kan ej en enda förskjuta;
o, finge jag kyssa dem, alla!