William Shakespeare

Evig sommar

Skall jag likna dig vid en sommardag?
Mig synes sommarens kontrakt för kort.
Din ljuva ro ger mera vederslag
än Maj, vars knoppar slits av stormen bort.
Än strålar solens öga alltför klart,
än har dess gyllne sken i skyar gömts, 
och allting skönt skall skövlas alltför snart,
som därtill av natur och öde dömts.

I evig sommar dock din skönhet står
och Döden skall ej yvs någonsing,
att vissnande du i hans skugga går,
då i evärdlig sång du slutits in.
Så länge bröst kan andas, ögon se, 
skall dikter leva och sitt liv ge dig.