|
15 JANUARI 2001 Några konflikter med rennäringen ser man inte, däremot måste kalkningsintressena i Rogenområdet tas med i bilden. - Hittills har kalkningen troligen påverkat djuren negativt, dels av de enorma bullermattor som lagts ut, dels av antagligen oavsiktlig spridning av kalkdamm över fastmark med förändring av växttäcket som följd. Man måste alltså undanröja denna miljöpåverkan för att djurens hemområde inte utsätts för onormal förvandling, menar föreningen. BESVÄRLIGT HINDER Renstängslet mellan Norge och Sverige är ett besvärligt hinder i myskoxarnas rörelsemönster. Mer övervakning och fältstudier skulle gagna myskoxarna då det finns vissa misstankar om illegal jakt i fjällområdet. Många djur har försvunnit utan att några skelettdelar eller andra lämningar har hittats den senaste tioårsperioden. - Det kortsiktiga målet måste vara att så snabbt som möjligt komma överens med norska myndigheter om att få över det överskott av djur som norskarna vill bli av med, skriver Naturskyddsföreningen också i sitt yttrande. ORDENTLIG CHANS - Jag hoppas att utredarens förslag kommer att få ett positivt bemötande hos remissinstanserna, då myskoxen är en djurart som bör få en ordentlig chans att etablera sig i den svenska fjällnaturen, menar myskoxkännaren framför alla andra, Nils G. Lundh i Funäsdalen i ett yttrande. Lundh vill vidga det geografiska begreppet för myskoxarnas hemvist till att omfatta de södra fjällen, alltså även Dalarna och Jämtland. Norsk moskusförening vill på sikt ha en gemensam svensk-norsk förvaltning av myskoxarna. Man kommer på sikt att försöka skapa ett adoptionssystem för myskoxarna i Skandinavien och så menar moskusföreningen att det turistiska värdet av djuren är enormt. Norsk moskusförening kommer till exempel att starta kurser i certifiering av myskoxguider. Fylkesmannen i Sörtröndelag skriver i sitt yttrande bl.a. att en ökning av myskoxstammen i Härjedalen kan öka förekomsten av myskoxar inom Röros kommun och tycker att kommunen och även rennäringen på norska sidan borde höras i frågan. Ivar Ytreland, Dröbak, Norge, säger sig ha samarbetat med Nils G. Lundh i över 20 år om myskoxarna och själv har han i 54 år ägnat sin tid åt djurarten. Han föreslår två flockar med 60-100 djur i varje. Skulle det bli för många djur kanske fjällbönder i Härjedalen skulle kunna starta myskosfarmer som bl.a. skett i Kanada och Alaska. Svenska Samernas Riksförbund stöder i sitt yttrande samebyn Ruvhten sijtes önskemål att ha hand om förvaltningen av myskoxarna. Sveriges Lantbruksuniversitet anser att en population på 60 myskoxar inte är livskraftig utan att det kommer att behövas en kontinuerlig tillförsel av nya djur. ÄVEN JÄMTLANDSFJÄLLEN - Vi ställer oss frågande till förslaget att myskoxpopulationen endast ska tillåtas finnas inom landskapet Härjedalen, den borde ges möjlighet att sprida sig till närliggande landskap, till exempel Jämtlandsfjällen, menar man. Lantbruksuniversitetet anser det diskutabelt att myskoxen ska tillhöra landets fauna eftersom djurarten inte funnits i Västeuropa efter den senaste istiden. Man skriver dessutom i yttrandet, att inplanteringen av myskoxe i Norge/Sverige inte bidrar till den globala överlevnaden för arten och att framtidsutsikterna inte är speciellt gynnsamma. ©Länstidningen AB•2000 |
| redaktionen@ltz.se | Länstidningen |
| Tilbake | Neste artikel |