Epistel #58 - Hjärtat mig klämmer, sorgligt jag stämmer 
Carl Michael Bellman (1740 - 1795) 

Över Kilberg, Bacchi man och Orden officant
i Templet. Elegi


	Hjärtat mig klämmer, 
	sorgligt jag stämmer 
kvinten på min fiol. Pling plang. 
	Ljuset utbrunnit, 
	glaset utrunnit; 
ej finns en enda stol. Kling klang. 
Krogdörn står på gavel, mina bröder, 
och där bakom disken ligger döder 
Kilberg, ack, mitt hjärta i mig blöder. 
	Klingeli plingeli klingeli plang. 

	Himmel, elände! 
	På en bordsände 
står ett utdruckit glas, pling plang. 
	Och på tapeten 
	hänger trumpeten. 
Ack, sorgeligt kalas! Kling klang. 
Bortnas där i hörnet där på spiken 
hänger sorgligt hela julmusiken. 
Kilberg nu med döden är bortviken. 
	Klingeli etc. 

	Jag vill framstulta, 
	klappa och bulta, 
finns ingen mänska här? Pling plang. 
	Ingen i huset, 
	kullstjälpt står kruset; 
vad är det som står där? Kling klang. 
Ölet är ur tunnan allt utrunnit; 
stånkan tror jag döden dock har funnit. 
Ja vasserra, han den tömma hunnit. 
	Klingeli etc.

	Nå, som jag skådar, 
	Charon bebådar 
mig på sin svarta älv, pling plang. 
	Så vill jag glömma 
	flaskan att tömma 
och hänga upp mig själv. Kling klang. 
Far då väl, o värld, med all din snara! 
Brännvinsförbudet må nu gärna vara. 
Kilberg står nu bland en änglaskara. 
	Klingeli etc.