Tillbaka till menynGlemda menge
Å Ernfrid Tjörne.
Dar lär ha vad en skåning mä rätt stort jehör i våra da
som ska ha sajt, ad de vore bäst for vos skåninga, om vi konne
glemma vår historia fore 1658. For min del töcker ja de
sejr ud som om vi hade löckads å glemma den holians så bra
hans bön forudan. De vore bätter vi rannsaga vos säl o
tänjte ätte, om vi ente lämplien skolle konna forsöga å
komma ihu den ett lide grånne bätter. For den e min sjann
o då engenteng å sjäms for. Går en bara säl o
fråtjänner se allt männisjovarde, så ente e dar non ann, som
sir te ejn, ad en ska hålla båtter på ed. Tvärtom
brugar di å glä se, om de går lid galed for ejn.
Sodden e ju varden. O en skriftlärd sa, ad vi snackar
ente skånska udan "svenska mä skånsk
betoning". Di bägge harrana konne gott ta varandra i
näven, di drar ad samma håll, o de e ente tess bätter for
ed. Den som ente håller på sitt ejed har iheller engen
framtid, han plånas ud o blännas opp må andra. Nu e de
for all del ente de vektiaste va språged k a l l a s, men säla
namned s k å n s k a e bra o täcker gott begrebed.
Varforr skolle pressis ditta idiomed va fejl, om de talas
vårdad? Men en borde lära se begriba, ad slarveda
dialekter alltid e fejl, ente bara i skånskan udan i alla
språg. Men når en marker, ad en del skåninga har den
engställningen, ad di tror skånska e ett slavs fordarvad
svenska, då ondrar en ente så meed på ad udomståenes har den
oppfattningen.
En oppsvens.k larinna, som hade gåd på kurs i Lund, kom hem o
fällde ditta kloga omdömed: "Men varför talar dom inte
svenska?
Dom leser ju svenska böckär."
Varforr skolle skånska va f e j l ? Kommer en udom Skånes
gränsor, så snackar di rätt. Sagen e helt enkelt den, ad
här i lanned talas dels skånska, dels oppsvenska, o de ejna
får vell anses lia berättiad som de andra. Naturlitvis
tar en skåning, som bor oppad lanned, så pass hejnsyn te sin
omjivning, så han modererar sitt språg, men direkt apa ette
andra varken kan ella bör han. Apar andra ette
skåningana, såvitt de ente jäller å jöra narr ad dom?
O kommer en ud lid, så sejr en osse, ad di har gott om menge.
Gravstejna o statyer o tavlor vittnar om "fornstora
da". O de e ju bätter en å glemma di menge en varkelien
har. En kan tjänna se svårmodi, når en står på
Stortöred i Lund. Behöver en forklara vaforr? Varenda
ärli skåning bör vell där tjänna ett steng i sitt samvete.
Den manlie läraren ve samma skola som larinnan må
språgfonderingor harr ovan - han va dessliges r i k s d a s m a
n ! - jutt mä en skånska, ett å di bästa fruntömmer Gu har
skapt, o som fött sin man o fostrad ad honom o fosterlanned
åtta freska, hortia ongdoma, brugte oppbögga sin omjivning mä
såna udtröck som: "Inge folk har fått så myckä stryk
som skåningarna." Onnertecknad anså ve ett soddent
tefälle ett enkelt "Håll kjäft!" som de lämpliaste
svared. Soddent läder ska sodden smorja ha. -
Men teli onnorvisning sätter fröjt. Den e modder nu o
hottas imellom di engkallade te o mä å di älste årsklassorna
- frå Varmlann o Hälsinglann o andra oppsvenska lannskab.
Den forpestar loften i forläggningor o tågkopeor men e for
räli te å sätta i tröck.
Te å ära o bevara hemböjdens menge o historja jir ambisjon for
framtida jarning. Dar e engen vidare risk ad vi ska lava
ihob falska sejvardiheder ad vos i Skåne, de e folked rejnt for
kritiskt te. Di fodrar bevis, så ente fantasien
vållränner mä forstånned. Men vi får liavell betänka,
ad skåningen h a r en hejl hob menge, som e älre en di svenske,
for Skåne va ju tiliare beböjt o odlad.
De danska riged lär ju ha kommed te må udgangspongt frå
Skåne. Redan dessforengan hade vi en sodden kar som Ivar
Vidfajne, kong Halvdan Snälles sön, född på Ivö, som omkreng
år 740 to ente bara hejla Skåne udan lid o lid så småningom
allt lann i Nordeuropa i besittning. Sagor, sir
somma. Ja ondrar ded, så meed som ded e omvittnad.
De går nok ente så lätt å griba så stora händelser direkt
å loften. Hanom borde Ivö ha ett synlit mengesmarke ette.
Anund d e Scania, som i borjan å 800-taled besejra
sju slaviska konga - förresten jore han se tjänd som statsman
jenom sitt möde mä kejsar Karl den Store ve Ejderströmmen - e
de vell bra stor söng å glemma.
O Harald Klack, Ragnar Lodbogs bror, som borja å rejera 832 o
ble Skånes foste krestne kong, döpt i S:t Albani tjorka i
Mainz, e rejnt for go te å forjäda.
Gange-Rolv har visserligen fåd en staty i Rouen i
Normandie. Där står han stadit på sina föder på
töred. Han va ju så fullvöjst, som vi mengs, så enged
ög tydde bära nom. Men h å r e hans staty i Skåne, dar
han säkert nok va född o båren? Hade han ente vad ded,
hade vell ente heller hans krissfolk vad härifrå, o ad di va
skåninga bevisas å ad byanamnen i Normandie ble oppkallade ette
skånska bya, te ex. Tågarp o Ivetofta. Vi får lägga
marke te, ad namned Normandie kommer å nordmän, ente å
exempelvis norrmän. En pendang hos vos å Rouen-statyen skolle
ente skada. Hallängingana sir ad han hör dom te - la gå
for ded, Halland e osse ett å di skånske lannskaben.
O hår nonstäns står bilden å Sven Tvesjägg, som ga Skånes
fruntömmer arvsrätt, han som va den tidens skåninga så kjär,
ad
di löste nom fra jomsvikinganas klör trej ganga, hår
gang må hans ejen väjt i gull o hans dobble väjt i
selver? De va nu som skåningana löste eng di store
skovana imellom böjdorna, som forud hade hört te kongen, o så
kom di i ställed i ejnsjeldas hänner. Vem ved om ente de
va di transaksjonorna, som har jolped vos skåninga allt engte
våra da, så vi har löckads komma ongan brugsharravälded, som
e så typiskt for Oppsverige. For sin dess har bå stor- o
småbönner hålled fatt va di fe tag i den gangen, o må ejendom
följer säkerhed o trögghed, ragröggadhed, trovardihed o
kraft.
Ella hoddent har vell Knut den store (101-4-1035) bled
hedrad? Han har ju i alla fall fåd namn om se å va staen
Lunds gronnläggare. De e vell mest han en tittar lajnt
ette där på Stortöred. Hans betydelse som regent över
Danmark o England behöver vell ente framhållas här.
Knut den helie (1080-1086) ställde om så di bejönte bögga den
nuvarane domtjorkan, o varken den ella han e vell ejentlien nåd
å sjäms for?
O kong Erik Ejegod lötte opp Lunda sta te den höjaste höjd den
konne komma te, når den ble hejla Nordens ärkebiskopssäde ...
Forresten konne ärkebiskop Asker, den foste som to mod
den ärerige plassen, gott få ble lid ihukommen. Han va i
alla fall den foste mä den titelen, som bodde på skandinavisk
jor.
Men nu kommer vi te en samvetsfråga: Var i Saxos sta e
monumented över Saxo ?
Om Absalon, fast han va en kjämpe båld o anla Kjöbenhamn, e
vell skåninganas meningor delade, men va sis om den lärde o
sjeckelie ärkebiskopen Andreas Sunsön ? Ad lybeckana
opåtalt fe hogga nör o vräka ongan vara granne skova den gang
på 1300-taled, når Skåne va forenad må Sverige, behöver en
ju ente pressis rejsa nåd mengesmarke över - jongbackana, som
oppsto då, kansje i sejnare ti te o må planterade må grane,
får va mengesmarke nok, men horr e de må hukomsten ve Rynebro i
Bjäre härad, dar Skånes bönnor 1436 vände befriaren
Engelbrekt Engelbrektsson o drev nom ud?
Ella hoddent har vi hugfäst menged å ärkebiskops Tuve Nielsen,
som når nöen va som stost o hejla Skåne larm va harjad o
bränt å di svenske år 14521 i alla fall fe räddad "Longa
tjorka", lanneds helgedom o yppersta klenod? Har
marsken Tyge Krabbe te Vegeholm bled tebörlit ärad, som år
1510 drev ud Svante Stures svenske hära å de skånska lanned ?
Jörgen Kocks, Hans Mikkelsen o Claus Mortensens statyer spanar
en inu forjäves ette i Malmö. Va di mäborjarna betytt
ene bara for staen udan for hejla Skåne o allt Danmarks rige e
vell onödit å påpega.
Har Fagerhult nåd synbart tecken å påvisa ette sin bejartade
sön Bengt Månsen, som 1644 i spessen for snapphanarna fe
ji sitt liv for fosterjoren? Kommer en te K r i s t
i a n s t a d, tittar en forjäves ette kong
Christian IV:s ryttarstaty. Han va i alla fall en meed stor
o markeli kong, o stäer konne han bra mä å anlägga. Va
sin menge fra den svenske tien beträffar, så e di tämmelit
tegoesedda mä Karl X i Malmö, Magnus Stenbock i Hälsingborg,
ett karolinskt lejon i Landskrona, Karl XII:s-bysten i Lund o en
staty å den onge Carolus Linnaeus i samme sta -- han va ju meed
rektit där ett år o lärde. Frans Suell har osse bled
vederbörlien ihukommen. O en hejl del andra. Men många
fattas. En bild å Alexander Roslin te exempel vore bra å
ha i Malmö sta, o en mengesplada på ded hused ve Hamngadan, som
e böjt i ställed for hans födelsehus, skolle ente skada.
Ad gadan ble breddad når de nya hused böjdes kan ente
jälpas. Tavlan konne vel liaväl komma på nåd så när
rätt ställe. O Henrik Wranér ska vi vell hoppas får sin staty
i Simrishamn ella Östra Tomarp engan hondraårsmenged 1953.
Ditta va nu bara nona namn på måfå i den store
rigedomen, men ja velle jarna pega på, ad vi hatt meed präktit
folk i Skåne, som de vore söng å rejnt forglemma. Vem
tackar vos for ad vi jör ded forresten? O kostnaden for
hufästaned vore vell överkommeli. Folk slänger ud penga
i massor på ded som e sämmer. Når teng som disse kom
på tal men ja va i Lund, så hände de ad ja fe te svar:
"Oppsvenskana töcker ente om ad vi rejser mengesmarke över
våra store skånske manna." Ett soddent snack kallar ja
enfaldit, o ded får stå for dens räkning, som sa ed. Vi
lägger vos ente i dorras historja fore 1658, o då lägger di se
nok ente i vår iheller. Så pass forstånn tror ja vi har
på bägge håll. Ja tror snarare ad den karen va rejnt
försoffad o ente fortjente å ha en sodden gammal rig o grann
historja som den vi har i Skåne lann o skolle ha forstånn å va
tacksamma for. Svensken mä sin start udvecklade
frihedstjänsla forajtar den som e krybanes o feg men varderar o
höjajtar den som har korasj o håller på sin rätt. Men
han ska jöra ed på ett rolit vis - o vi skåninga e ju tjända
for ä ha gemyt ... Så behöver föreningen
Skåne-Sverige ente vålla nåd vidare gnissel, fast vi e komna
frå så sjelda håll o meed e holians oliga ...
Leve skånskheden o Skånes gamle menge! Men nejr mä
småtteri, fortrödenhed o domhed! Tröggheden, den store
skånske tröggheden, e de bästa mengesmarked ette fädorna -
men de ejna goa fortar ente de andra.
De e ju ente tvonged ad vi männisjor ska ble pressis liadana
allihob - de kan vi ente, o de vore nok ente rektit rolit heller,
men vi får lära vos å begriba, ad vi e lia goa, än om vi e
lid oliga. O den ejne ska ha pressis lia stora rättiheder o lia
stort männisjevarde som den andre. Vel han ente ha ed, ja,
då e de hans ejen sjön, o då e de lia gott ad nom. Han
tjänner ju förresten ente då, ad dar e nåd som fattas.
Men han ska ente ha rättihed o möjlihed å dra andra må se i
sin önkelihed. O forarjelit nok kan en få oppleva rälja
exempel på "kongeli svensk" fortrödenhed blann vos
skåninga osse.
Historja o språg e nasjonornas själ.
Skåne e en meed gammal o fornäm nasjon, kanhända moderlanned
harr i Norden, o då e de ju å väjt, ad vi sejr te vårt arv,
så ente de forspilles.
Ejn gang borte, kommer de allri, allri ején