Det grundläggande plagget för romarna var tunican. Den bars av alla klasser och vi alla tillfällen, utom i sängen, då man sov naken. Den var tillverkad i ylle, lin, bomull eller siden.
Männens tunicor gick till strax nedanför knäet, kvinnornas gick till anklarna eller var fotsida. Kvinnornas tunica bestod av två rektangulära tygstycken, vilka fästes vid axlarna med knappar, broscher eller sömmar och syddes ihop i sidorna. Kvinnorna bar en yllegördel om tunican. Männen lät tunican hänga lös. Männens tunicor kunde ha vida ärmar. Tunicorna var mycket vida och kunde vara försedda med bårder. Barn bar samma sorts kläder som de vuxna.
Avbildningar och arkeologiska fynd visar att denna typ av tunica användes lika mycket av germanerna som av romarna. Skillnaden var att germanerna omgjordade sig med ett bälte.
Gifta kvinnor bar en extra tunica över den vanliga tunican. Denna övertunca kallades stola. Gifta kvinnors undertunica var ofta ofärgad eller vit, medan stolan var i en klar färg.
Mönstret baseras på mossfynd av en tunica från Clermont-Ferrand i Frankrike och en tunica från Reepsholt i Nederländerna, båda från 200-talet. Reepsholt-tunican, som hittats på germansk område, var gjord av bomull, medan den från Clermont-Ferrand var av ylle.
Vid varmare väder, eller vid hårt arbete, använde romerska män en ärmlös tunica, vilken hölls uppe vid axlarna av två fibulor. Vid hårt arbete kunde man lösa den högra fibulan, så att man fick höger arm helt fri.
