Varje centuria i legionerna hade ett signum, medan det endast fanns ett signum per cohort i auxilian. Varje legion hade en gyllene örn, aquila. Detachement från legioner, så kallade vexillationes, hade ett vexillum. I rytteriet hade varje turma ett signum, medan alan hade ett vexillum.

Fälttecknen förvarades i enhetens kapell, tillsammans med kultbilder på mars, Roma och kejsarfamiljen. Man kunde alltid på asyl vid dem. Det fanns ett altare i kapellet, på vilket man kunde offra till dem. Vid festivaler smordes fälttecknen in med olja och dyrkades. Vid seger offrades alltid till dem. De förkroppsligade truppens lycka och makt. Fälttecknen fördes endast ut ur kapellet om hela truppen marscherade ut, eller inför en parad.

Truppens standarbärare, signifer, var präst i kulten. Han var ansvarig för att det hålls ordning kapellet och genomförde inoljningen av standaren vid festivalerna. Signifer var även kassör för sin enhet. Kassan förvarades i kapellet. Den innehöll de avgifter soldaterna betalade för kläder, vapen, mat, skatt, offerdjur och pensionssparande, vilka omfattade 80 % av bruttolönen.

Länkar

Denna sida har besökts gånger