Färger

Det billigaste var att inte färga kläderna alls. Grundfärgen för linne och ylle var ljusgult. Hade man råd att köpa färgat tyg, kostade de olika sorterna ungefär lika mycket. Att färga ett tyg brunt eller grått var ungefår lika dyrbart och arbetskrävande som att färga det blått eller rött. Det enda undantaget var purpur, som var mycket dyrt. En relief från 200-talet visar en kvinna i ljusgrön underklänning, röd stola och mörkgrå palla. Det finns även en avbildning av en man i grå- och grönrandig toga. Tyg i olika färger vävdes ofta till mönster. De vanligaste var schackrutigt eller randigt.

Smycken

Kvinnorna bar fibulor, hårnålar, örhängen, halsringar, halsband av glaspärlor, armringar, fingerringar. Germanska kvinnor bar halssmycken av romerska mynt. Männen bar fibulor, fingerringar och bältesspännen. Germanska män bar dessutom halsringar.

Frisyr

Den romerska mansfrisyren var utan bena och kortklippt. Skägg var på modet. Germanska män bar håret långt och satte upp det i en knut vid höger tinning. Långt skägg ansågs manligt. Romerska och germanska kvinnor kammade håret i en mittbena, från vilken håret samlades till en knut i nacken. Blont hår var mycket uppskattat bland romerska damer.

Länkar