Germanska spjut på 200-talet var oftast ämnade både som kastvapen och för närstrid. De hade en relativt liten spjutspets med metallförstärkning långt in på spjutet, för att den inte skulle kunna huggas av så lätt. De var väl avvägda och kunde kastas med stor precision och kraft.
Pilum, det romerska kastspjutet fanns i två olika varianter, lätta och tunga ämnade för medel- och kort distans. De var försedda med en spets i mjukt järn så att de vid en träff böjdes och inte kunde kastas tillbaka av motståndarna. Detta gjorde även att de på grund av sin seghet satt fast och avsevärt försvårade sköldföringen hos de fiender som lyckats parera kastspjuten.
Andra former av kastvapen än de ovan nämnda, såsom kastdolkar och kastyxor var mycket ovanliga på 260-talet e.Kr. Om man följer våra säkerhetsregler kommer de dessutom att ha så pass likvärdigt utseende och funktion jämtemot spjut och kastpilar att de blir meningslösa.
De viktigaste sakerna att tänka på då man tillverkar ett kastvapen är att:
1. Stommen inte får vara vass eller för tunn i ändarna så att den kan tränga ut igenom stötspetsens skumplast. Om stommen är smalare än 1,5 cm måste den förses med någon form av dimensionsökning. Man kan t ex tejpa flera varv med stark tejp runt ändarna eller limma fast till hälften upborrade bitar rundstav.
2. Hela vapnet måste vara mjukt vadderat. De mjukare formerna av rörisolering är att rekommendera.
3. Spjutspetsen måste vara försedd med en stötspets på minst 5 cm diameter. En stötspets måste vara extra mjukt vadderad med många lager skumplast. Skumplasten AZ-520 är att rekommendera.
4. Att bakändan av vapnet måste vara försedd med en mjuk, 3 cm tjock nödspets med minst 5 mm diameter som inte stommen kan tränga igenom vid en olyckshändelse. Om man vill kunna stöta med båda ändarna måste även bakänden ha en riktig, extra mjuk stötspets.
5. Vapnet får inte bli för tungt. Man bör inte använda bambu med större än 2 cm diameter, eller andra allt för tunga material som stomme. Gardinstänger, tjock rundstav och stålrör är inte lämpliga. Sådana spjut riskerar att bli för tunga, och därmed för farliga för att man skall få kasta dem på folk. Glasfiberstavar, glas- och kolfiberrör eller lagom tjock bambu (1.5-1.6 mm) är att rekommendera.
Hur man tillverkar ett kastspjut med stomme av bambu.
Material:
En bambstav med ca 1,6 cm diameter
Skumplast AZ-520
Seg och mjuk rörisolering
Kontaktlim eller extra stark matt-tejp
Latex
En halv skumgummiboll
1. Stoppa igen bambustavens hål med en träplugg eller liknande.
2. Limma fast en 5 cm bred bit skumplast runt spjutspets-ändan av staven.
3. Skär ut och limma fast fyra små runda bitar ovanpå varandra på spjutspets-ändan. ´
4. Limma fast en till bit skumplast som täcker de föregående delarna.
5. Limma eller klistra fast med matt-tejp rörisolering på resten av stommens fria längd fram till 3 cm över och förbi det bakre stoppet. Tänk på att även bakänden måste få en diameter av minst 5 cm.
6. Plugga igen hålet i vadderingen i bakändan med en bit AZ-skumplast.
7. "Måla" spjutspetsen och ca 30 cm in på den övre delen av spjutet (den som skall föreställa metallförstärkt) med latex. Se handledningen för hur man gör latexsvärd för närmare beskrivning om hur man målar skumplast med latex.
8. Precis som på träklubbor skall man sedan tejpa trä-delen av vapnet med silvertejp och målartejp: tejpa "träskaftet" på spjutet med ett lager slivertejp. Försök att undvika rynkor och veck i tejpen. Tejpa träskaftet med två lager målartejp och färga sedan skaftet med brunt Woly skofett. Låt färgen torka.
Klart!