Året var ett solår om 12 månader och 365 dagar. Månaderna hade samma namn som våra nuvarande och samma antal dagar. Det gick 52 veckor om vardera 7 dagar per år. Varje dygn var delat i 24 timmar, med början vid midnatt. Året började den första januari.

Därmed upphör likheterna mellan romarnas och våran kalender. Dagen omfattade alltid 12 timmar, räknade mellan soluppgång och solnedgång. Det innebar att timmarnas längd varierade beroende på datum och plats.

Det fanns tre tidmätare. Det första var solvisaren, horologium, som även fanns som fickur, solarium (ca 3 cm i diameter). Det andra var vattenuret, clepsydra, som mätte tiden under natten eller vid mulet väder. Det tredje var timglaset.

Den vanligaste tideräkningen var ab urbe condita (AVB), räknad från staden Roms grundläggning år 753 f.Kr. Den kristna tideräkningen uppfanns inte förrän vid mitten av 500-talet och blev inte allmän förrän under 700-talet e.Kr. I och med att era roller kommer att använda den romerska tideräkningen kommer alla årtal i utskicken att anges i denna tideräkning, för att undvika sammanblandning.

Vanliga tideräkningar i officiella sammanhang i Rom var att åren namngavs efter vilka som var consuler eller efter kejsarens regeringsår. Gränsen utspelar sig t ex under kejsarna Gallienus och Valerianus åttonde och kejsar Saloninus tredje regeringsår.

De kristna brukade i religiösa sammanhang använda sig av den judiska tideräkningen, som utgår från världens skapelse den sjunde oktober 3761 f.Kr.(eller 3008 pre urbe condita), vilket av de kristna kallades Anno Mundi, världens år.

Grekerna hade ett månår om 354 dagar. De försökte korrigera avvikelsen från solåret genom att skjuta in en skottmånad vart tredje år. Det fanns två spridda tideräkningar, som användes av grekerna i det romerska riket.

Den första baserades på de olympiska spelen och utgick från år 777 f.Kr. (24 pre urbe condita). Detta var det första året i den första olympiaden. Man räknade sedan åren i grupper om fyra. Gränsen utspelar sig under den 260:e olympiadens första år.

Den andra tideräkningen utgick från det år då Alexander den stores general Selevkos Nicator skapade det selevkidiska riket genom att erövra Babylon år 312 f.Kr. Gränsen utspelar sig under år 572 enligt den selevkidiska eran. Dessa två tideräkningar kommer endast att användas av greker under Gränsen. Man hade dock hört talas om dem, även om man inte själv använde dem.

Länkar

Denna sida har besökts gånger