Översikt

Hemsidan

Gustaf von Psilander : inledning

1.
1669-1703 : uppväxt,
ungdom och tidiga karriär

2.
Konvojerna : den historiska bakgrunden

3.
Konvojerna 1703-1704

4.
Efterspelet

5. 
1705-1716:
vägen mot toppen

6.
1716-1734 : landshövding och riksdagsman

7.
1734-1738 : president i
Amiralitetskollegium

8.
Den "private" Psilander

9.
"Kuriosa- kabinettet"

10.
Gustaf von Psilanders familj

11.
Legenden skapas : 1700- och 1800-talen

12.

 

6.3.2. En nyordning

Psilander blev utnämnd till ny landshövding i Kalmar i början av maj 1728 och bör ha nåtts av underrättelsen någon vecka senare. Först i mitten av augusti tycks han dock ha anlänt till sitt nya län. En av de första åtgärder Psilander vidtog var att något förändra de veckorutiner som rått under landshövding Fleetwood.

Ehreborne Högachtade och Lagfarne Herrar och Män Borgmästare och Rådh

Noter
Wid min ankomst hijt till Höfdingedömmet har iag förnummit, det inga flere dagar i weckan äro för Påstens ankomst och afgång frije, än allenast Tijdzdagar och Fredagarne, så att man alle de öfrige med Correspondencen och de ankommande brefwens behörige Expedierande och beswarande är sysselsatt, Uppenbarligen kom Psilander till Kalmar 13 eller 14 augusti.

I den provisoriska landshövdingeinstr. från 1723 stadgades i § 45 att landshövdingen borde avsätta vissa dagar i veckan till hörande av enskildas besvär, just för att inte inkräkta på hanteringen av korrespondensen.

Fördenskull har man warit omtänkt, huru Embetz Sysslorne uthan att dem med hwarannan sammanblanda måge tijdigt kunna afgiöra och således funnit nödigt förordna,  
det fredagarne häreffter som här tills warit wanligit, användes till Supliquers emottagande och Resolwerande, men Tijzdagen till parters inkallande som för en och annan ordsak muntel: komma med hwarannan att Confronteras.  
Altså och emedan man på de ordinarie Påstdagarne för Kongl. Maij:ttz tiensts behörige i acht tagande och Correspondences obehinderliga skiötande, eij hinner med eller har tillfälle någre private ansökningar företaga antydes låfl. Magistraten ofördröijel:n å Predikostolen låta kundgiöra, det de som utj någon måtto finna sig föranlåtne hwariehanda egne angelägenheter hoos mig att andraga, sådant då bör skie om Fredagarne, då man will tillsee det hwar och en yttersta giörlighet skola effter beskaffenheten blifwa afhulpne ;  
Hwarjempte de af Ståndz Personer som någre angelägenheter kunna hafwa att anföra, nu som åffte tillförne skiett påminnas att enligt Kongl. Maij:ttz nådige Förordning af d. 22 December 1686, omläggia sine suppliquer med behörig Carta Sigillata, så frampt de åstunda att de samma skola blifwa emottagne och resolwerade.  

 

Charta Sigillata eller stämplade papper. Enligt den kungliga förordningen var allmogen befriad från skyldigheten att skriva inlagor på stäplat papper.

Hwarmed befaller låfl. Magistraten i Gudz beskydd.

 

Callmar d. 17 Aug: 1728

G: von Psilander

/J. Lagerman


Vadstena landsarkiv, Västerviks rådhusrätt och magistrat E II : 26

Riktat till magistraten i Västervik.
(Under arbete)

©Bengt Nilsson
benni@bibl.liu.se
Senast uppdaterad: 2000-08-24 20:33

Föregående sida: 6.3.1. En något bister tacksägelse

Nästa sida: 6.3.3. Landshövding Psilander förmanar Västerviks magistrat