Innehåll:
1.1. Gustaf von Psilanders bakgrund
1.2. Carl Christoffer Gjörwell 1803
1.3. Psilander fram till 1687
1.3.1. Flottans officerare och underofficerare 1687. A. Officerare
B. Underofficerare
1.3.2. Sjöofficerare 1687-1721 : del 1-
1.4. 1688
1.5. 1689
1.5.1. På Skåne 1689
1.6. 1690
1.6.1. Carl Mannerfelt och Gustaf Psilander i Holland
1.6.2. Sjöslaget
vid Beachy Head
1.7. 1691
1.8. 1692
1.9. 1693
1.9.1. När Psilander mötte tsar Peter
1.10. 1694
1.11. 1695
1.12. 1696
1.13. 1697
1.14. 1698
1.14.1. Flottans officerare 1698
1.15. 1699
1.15.1. I Österbotten sommaren 1699
1.16. 1700
1.16.1. Psilander och expeditionen mot Danmark 1700
1.16.2. Överfarten till Pernau
1.17. 1701
1.17.1. När Psilander (kanske) seglade på Ladoga
1.17.2. Fröken Eleonoras besättning
1.18. 1702
1.19. 1703 |
1.
1669-1703 :
uppväxt, ungdom och tidiga karriär
Gustaf von Psilanders förfäder var med all
sannolikhet bönder i Småland. Som hans farfarsfar har sedan gammalt utpekats bonden Nils
Persson i Voxtorps socken. Farfadern var präst, fadern en lägre ämbetsman. Att på
detta sätt under ett par generationer klättra på samhällsstegen var inte alldeles
ovanligt under 1600-talet då byråkratin byggdes ut. Inom såväl civil som militär
sektor fanns det till och med exempel på män som klarade steget från bonde till
adelsman på egen hand. Två av de mest anmärkningsvärda är bondsonen Olof Thegner,
död 1689 som landshövding och friherre samt fiskarsonen Olof Knape, 1715 adlad
Strömstierna och död som amiral.
Psilanders uppväxt- och ungdomsår är rätt okända.
De uppgifter som återfinns hos Gjörwell och senare i Tidskrift i Sjöväsendet 1831 kan
sammanfattas som följer. Psilanders far dog 1680 och faderns vän Johan Hagemeister,
rådman i Stralsund, tog 1682 med sig den unge Gustaf till Pommern. 1685 togs han om hand
av Mathaeus von Hartmansdorff och återvände till Sverige. Mellan släkterna Hagemeister
och Hartmansdorff finns för övrigt en koppling då Mathaeus svärmor var född
Hagemeister.
Psilander fortsatte sina studier till dess att han 1687
antogs som kompaniskrivare vid amiralitetet. Året därpå övergick han till den
militära sidan och blev 21/6 1688 konstapelmat eller arklimästare. 1689 blev Psilander
befordrad till konstapel och fick samma år permission för att vidareutbilda sig genom
tjänstgöring vid en utländsk flotta. Psilander valde den holländska och deltog i
sjöslaget vid Beachy Head 10 juli 1690, vilket slutade med en fransk seger. 1695 återkom
Psilander till Sverige. (1) Då hade han redan 1 juli 1694
befordrats till underlöjtnant. Under de följande åren ska
han ha deltagit i två konvojer till
England och i expeditioner till Wismar och Riga. Vilka de två konvojerna till England var
framgår inte. Det kan emellertid vara värt att notera att under den här tiden var de
svenska konvojfartygen Halland, Wachtmeister, Livland, Spes
och Kalmar samtliga inblandade i dispyter med engelska fartyg över strykningen.
Med tanke på expeditionernas antal och utsträckning är det inte osannolikt att
Psilander var med vid något av dessa tillfällen. (2)
7/10 1697 befordrades Psilander till överlöjtnant och
året därpå tjänstgjorde han ombord på Västmanland som överförde hertig
Fredrik av Holstein och hans maka Hedvig Sofia, Karl XII:s syster till Kiel. 20/3 1700
blev Psilander utnämnd till kapten och förde under operationerna mot Danmark befälet
på Enigheten, ett av svenska flottans största fartyg. På hösten tjänstgjorde
han ånyo på Västmanland, det fartyg som överförde Karl XII till Pernau. 1701
var Psilander chef på fregatten Fröken Eleonora som kryssade i Finska viken.
Påföljande år ska han ha haft "förrättning i Österbotten". 1703 utsågs
Psilander till chef på konvojfartyget Öland.
Ovanstående uppgifter hoppas jag kunna komplettera och
utöka.
(1). Carl Mannerfelts dagbok
säger att Psilander var en av de 6 svenskar som 19/11 1691 fick avsked
ur holländsk tjänst. Mannerfelt själv tog då tjänst på handelsfartyg och
gjorde bland annat resor till Spanien och Italien. För ett
referat av Mannerfelts dagbok, se: Lagerholm, J., En
karolinsk sjöofficers dagbok // TiS. -
1921, s. 597-607.
Utförligare är den återgiven i: Mannerfeltska
släktboken, del 1. - Borås, 1918.
(2). Av dessa fem
möjligheter kan två elimineras genom att Psilander återfinns som fadder i Karlskrona
födelse- och dopbok i såväl oktober 1696 som februari 1697. Livland var då
ute på resa, liksom Spes. |
|
