1.6.1.
Carl Mannerfelt och Gustaf Psilander i Holland
|
| Jag har i på olika ställen
kortfattat berört sjöofficeren Carl Mannerfelts anteckningar. Vid en närmare
undersökning har det visat sig att dessa är publicerade i skriften "Mannerfeltska
släktboken". Då Mannerfelt bara var ett år yngre än Psilander, tjänstgjorde
samtidigt med denne i holländska flottan och dessutom under konvojresan med Spes kom
att bli inblandad i dispyt av samma slag som Psilander blev 1704, kan det vara lämpligt
att här närmare beröra Mannerfelts noteringar. Särskilt intressant är då den
gemensamma utlandstjänstgöringen. Carl Mannerfelt
(1670-1706) hade sjömilitärt påbrå genom fadern Måns Assarsson Mannerfelt, som deltog
i sjökrigen mot Danmark under 1640- och 1650-talen. Särskilt ska ha ha utmärkt sig i
det stora sjöslaget i Öresund den 29 oktober 1659. Han avled som amirallöjtnant 1673.
Carl M. moder gifte senare om sig med sjöofficeren Wilhelm Gyllenskepp. Också ett par av
Mannerfelts systrar kom senare att gifta sig med inom kåren.
Carl började 1678 studera i Uppsala där han stannade i tio år. I
april 1688 begav sig Mannerfelt till Karlskrona, uppenbarligen med anledning av systern
Marias förestående giftermål med Johan Kuyl, 1694 adlad Kuylenstierna. Mannerfelt tycks
där till en början ha fördrivit tiden med att delta i olika kryssningar, kanske för
att känna på om den sjömilitära banan var något för honom. Den 22 juni skrevs han in
som arklimästare vid amiralitetet av Cornelius Ankarstierna. Föregående dag hade f. ö.
Psilander tagit samma steg. Intressant nog anger Mannerfelt att hans första kryssning i
tjänsten skedde med Karlskrona, samma fartyg som Psilander ska ha gjort sin
första sjöresa på.
I slutet av oktober tog Carl M. uppenbarligen tjänst på ett
holländskt handelsfartyg och kom efter en del förseningar till Amsterdam i mitten av
mars 1689. Där tog han snart tjänst i den holländska flottan och deltog i diverse
kryssningar runt engelska kusten. Den 25 februari 1690 lämnade han sitt första fartyg
och tog den 8 april tjänst på ett fartyg han kallar Prinzenhoff, men som i
litteraturen allmänt säges ha hetat Castricum.Där tjänade Mannerfelt som
matros, men skriver också: "Denna Resa lärde iag något af Constapelskapet af
min Cam: gustaff Psilander".
Detta innebär rimligen att Psilander, som 1689 blivit befordrad
till konstapel, också tjänade på Prinzenhoff/Castricum. Därför kan
det vara lämpligt att här återge de delar av Mannerfelts noteringar som berör
tjänstgöringen hos kapten Kuijper. |
| d. 8 April blef iag antagen på
Prinzenhoff att fara med Capt: Cuyper för Matroos, att winna 11 gl. om Månaden |
Noter: Trots att
Mannerfelt envist upprepar Prinzenhoff måste det vara samma skepp som annorstädes kallas
Castricum. Detta framgår inte minst genom en jämförelse med: Warnsinck, J., De
vloot van den koning-stadhouder 1689-1690. - Amsterdam, 1934. Så sammanfaller de
av Mannerfelt i korthet omtalade rörelserna och namnen med de i ovanstående bok angivna.
Förmodligen beror olikheten bara på olika tungomål. |
| D. 10 Julij woro wij (till) slags med dhe
Franska under Bewezier i Canalen, wij woro nogra och 70 örlogskiep starka med Engelska
och Hollenska, dhe Franska voro 81 starka, då wij 10 timmar hade fäcktat woro wij
förordsakade att taga flyckten etz. |
Bevezier = Beachy Head. 10 juli
enligt nya stilen. |
| Vide in de Jurinael d. 10 Juli |
|
d. 21 Maij was de brant in onhe
skip.
Denna Resa lärde iag något av Constapelskapet af min Cam: gustaff Psilander. |
En något förvirrande kronologi
eller felskrivning? |
| Fron d. 19 July till d. 17 Sept: lågo wy
på Rewiret af London i Sierness att förmasta och Repareera wårt skiep, som war heel
skadelööst skutit i slaget. Där iag åtskilliga gånger warit i landh på Castelet
Quingsborgh. |
Alltså på Themsen, eller
snarare i Themsens mynning vid flottbasen Sheerness. En plats Psilander ju skulle återse
halvannat decennium senare. |
| d. kom Schoutbyn:t Skay
uppå wårt skiepp i Duiernes där äst han blef till d. 2 Febr: An:o 91, då wy woro i
Hellefortsluis i Hållandh. |
Gillis Schey (1644-1703), senare
viceamiral. Duiernes torde avse the Downs. |
| d. stoodo wij på grundh |
|
| Anno 1691 |
|
| d. 8 Feb. gick iag siuk ifrån skieppet
med en kagg till Skidam, där iag 8 dagar låg i Gasthuuset och blef wähl hanterat; Dito
kom D:r Lindelig till mig på skriskoor. |
|
| d. 16 Dito gick iag öfwer landh förbi
Skidam, passerade torpet Ouderschier och kom till Delft är 3 Hollenske mihl eller timar. |
|
| d. 17 kom iag till Leyden där iag
träffade D:r Lindelius. 4 mil. |
Detta torde avse vara Johannes
Lindelius (1663-1712), med. doktor och senare provinsialläkare i Kronobergs län. Denne
vistades i Holland åren 1687-1692. Leiden var ett populärt resmål för
kunskapstörstande svenskar. Om svenskar i Holland under framför allt 1600-talet, se
Wrangel, E., Sveriges litterära förbindelser med Holland... - Lund, 1897. |
| d. 18 Dito kom iag till Amsterdam med een
lijten sleda öfv: siön är 5 m: |
|
| d. 14 Martij fick iag min afbetafling på
Prinsenhoff och blef å nyo antagen med samma Capitein Cuper för matroos a 12 gl. om
Månaden, att fara med skieppet de Comoete staer. |
|
| d. 29 Mart: war iag i Sardam medh Dirik
Cl:sn och besåg åtskillige skiepz timmer, warf och såg annat som wärdigt war att see;
Är 1 mil fron Amsterdam, går Tornskuutor där imilan hwar tima om dagen, gifves 2 ½
st:r hwar person. |
|
| d. 7 April gick iag omboordh för pålarna
att fara med skieppet Comoete stiernan; |
|
| Fron d. 18 Ap: till d. 8 Maij war iag siuk
på skieppet; Gudi lof mig altydh hulpit. Denna resan blef mig af Capt:n tillsagt att
skaffa i Bud (?). |
|
| D. 29 Maij war iag med Leutnantz låf i
landh i Duynes. |
|
| D. 30 Maij dogh wår Capt: Cuper i Duynes
efter een swår utstånden siukdom: och blef d. 6 Jun: sammastädes slätt och rätt
begrafwen; I hans ställe blef Cap:tn Bontemantel af KrygzRåd: igen Scoutby:t Snell
insatt till wår Captein; |
Antagligen Johan Snellen |
| I fron d. och till
d. kryssade wij medh hela flåttan i
d: Spanska Siön; sågo dfen Franska flåtan 2 a 3 gångor men fingo intet tillfälle att
biuda honom något Siöslag. |
|
| d. och
hade wy en storm,
stodo mycken fara, äliest är migh denna Reesan icke något särdeles wederfarit, |
|
| denna reesan lärde iag Klotz wärk och
att resolweera Sweriske trianglar utaf Constapel Matt Pieter Gheritzon. |
|
Laus Deo
d. 25 oktob: war iag i Leyden hoos Doctor Lindelius. |
|
| d. 27 Dito war iag i Haagh och försökte
hoos den Swänske amphoaie gref Gabriel Oxenstierna, om een Recommendation till
Admiralitetet i Amsterdam, hwilket iag och fick. Reste altså till baka till Amsterdam
genom Harlem och Lyden. |
Gabriel Oxenstierna af Croneborg
(1642-1707). I yngre år tjänstgjorde han på engelska flottan och blev också kapten i
den svenska 1667. Senare övergick han till den diplomatiska banan. Från 1697 guvernör i
Zweibrücken. |
d. 10 9wemb: fick iag medh 5 mina
Camerater och Landzmen wår afbetalning på Princenhoff; och der hoos wårt afskieds pass
genom Secre: De Wilde.
Källa: Mannerfeltska släktboken, del I. - Borås, 1918, s.
44-45 |
Vilka dessa var kan möjligen
spekulera något över. Rimligen handlar det om yngre sjöofficerare, födda ca 1670.
Psilander var uppenbarligen en av de fem. Antagligen ingick också Gustaf Grubbe i gruppen
svenskar. Det sägs i alla fall att också han tjänstgjorde i holländska flottan vid den
här tiden och deltog i slaget vid Beachy Head. Överhuvudtaget vistades många svenska
militärer i Holland de här åren. Förutom frivilliga, som rest ut för att förkovra
sig, fanns en reguljär svensk arméavdelning på plats, i vilken bland andra Magnus
Stenbock tjänstgjorde. |
| (Under arbete) ©Bengt Nilsson
benni@bibl.liu.se
Senast uppdaterad: 2001-04-26 20:20 |
| Föregående sida: 1.5.1. På Skåne 1689 Nästa
sida: 1.6.2. Sjöslaget
vid Beachy Head |