Innehåll:

Carl Bechstadius 1734

Jöran Nordberg 1740

Joachim Wilhelm Lilliestråle
1776

Carl Gustaf Tornqvist
1788

Carl Christoffer Gjörwell
1803

Victor von Stedingk
1813

Frans Michael Franzén
1831

Carl August Gyllengranat 1840

Oscar II
1858

Per Olof Bäckström 1884

Samman-
fattning

Sven Hedin och Torsten Hagman : Psilander som förebild under 1900-talet

11. Legenden skapas

Den friherrliga ätten von Psilanders vapen med dess
ensamma svenska flagga omringad av åtta engelska

Ur: Sveriges ridderskaps och adels vapenbok. - Stockholm, 1865-1879

Inledning

Psilanders strid vid Orford Ness har blivit en av de mest skildrade episoderna i svensk sjöhistoria. Det finns kopparstick, oljemålningar och skönlitterära bidrag förutom de traditionella historiska verken. I det här avsnittet har jag samlat ihop några av dem. Till varje text har jag fogat mer eller mindre utförliga kommentarer.

De tidigaste - Bechstadius och Nordberg - besatt ingen förstahandskännedom om striden, men befann sig likväl så pass nära i tiden att deras versioner äger ett visst värde. Deras texter är också rätt kortfattade och innehåller inte de vidlyftiga detaljer som senare blivit vanliga.

Lilliestråle är egentligen ett rätt obeaktat mellanled. Hans version är insprängd i ett begravningstal över Psilanders son Peter. Några källforskningar har säkert inte legat bakom de korta raderna. Den betydelse man kan tillmäta hans text är att den kan vara en yttring av en släkttradition som funnits innan Tornqvists verk kom.

Tornqvist är en centralfigur i sammanhanget. Hans verk har varit källan för det mesta som skrivits senare. Hos honom hittar man de så välbekanta berättelsen om den engelska drottningens gåva. Stridens förlopp skildras också med en större detaljrikedom än hos tidigare författare.

Gjörwell redogör för Psilanders hela karriär och är egentligen inte särskilt detaljerad när det gäller själva striden. Hos honom dyker emellertid guldvärjan upp för första gången.

Victor von Stedingks bidrag är ett åminnelsetal över Johan Gustaf Lagerbielke, dotterson till Psilander. Här tillkommer nya element i berättelserna om hyllningarna.

Franzén är i sammanhanget ett barn av Tornqvist och Gjörwell. Hos honom finns dock en antydan till kritik av Psilanders agerande. Den är emellertid byggd på en bristande kännedom om  förhållandena.

Gyllengranat och Bäckström är egentligen bara något omarbetade "Tornqvistar". Oscar II har valt diktens form, men hör annars till samma grupp.

Avslutningsvis kommer några rader om Psilander såsom symbol under 1900-talet, först ett exempel från Sven Hedin och sedan Torsten Hagmans hemresa 1940 med de i Italien köpta jagarna, av vilka en fått namnet Psilander.

(Under arbete)

©Bengt Nilsson
benni@bibl.liu.se
Senast uppdaterad: 2000-12-09 14:34