| När det gäller senare delen av Psilanders liv finns
det ett rikt material av officiella skrivelser, vilka i alla fall kan kasta ljus över den
offentliga delen av hans liv. Förhållandena är inte alls lika gynnsamma för den period
då han var en enkel underofficer eller lägre officer inom flottan. Vissa glädjande
undantag finns för all del även här, främst då konvojresorna 1703 och 1704 men även
sommaren 1699. (1) Av de fem brev
som finns bevarade från 1699 är två från maj, ett från juni och de två sista från
juli. De två första och det sista är avsända från Stockholm, medan de båda mittersta
är från Kronholmen och Gamla Karleby. Av vilken anledning befann sig då Psilander i
Österbotten? Enklaste sättet att besvara frågan är förstås att läsa breven, men det
kan kanske vara intressant att rent allmänt beröra flottans intressen i trakten.
Efter ett framgångsrikt "provbygge" i privat regi,
beslöt Amiralitetskollegium 1673 att upprätta ett örlogsvarv i Kronoby socken. Här
fanns god tillgång på furuvirke och under följande år byggdes en lång rad mindre
fartyg vid varvet. 1680 fattades beslut om att verksamheten skulle upphöra, vilket också
skedde. Bara ett par månader senare kom emellertid kontraorder, och verksamheten
återupptogs. När verksamheten vid varvet ökade allt mer beslöts att en sjöofficerare,
kommendören Christoffer Wernich, skulle sändas över för att ha uppsikt över arbetet.
Från 1682 till sin död 1691 var Wernich, 1688 adlad Wernfelt, verksam vid varvet. Det
var i drift till början av 1700-talet.
Förutom varvsverksamheten hade flottan också andra intressen i
trakten. Tjärframställning var en viktig näringsgren och virke levererades inte bara
till det lokala kronovarvet utan också till flottans varv i andra delar av riket. 1673
hade det slutits ett avtal om att socknen årligen skulle utskeppa 1 000 tolfter bräder
till dessa varv.
(1) Det ska också sägas att det
register över till Amiralitetskollegium insända skrivelser som finns i Krigsarkivet,
täckande några decennier runt sekelskiftet 1700, gör jakten på dessa brev mycket
enklare än den annars skulle ha varit.
Källor: Storå, N., Skeppsbyggeri i
Kronoby // Nautica fennica 2(1983), s. 45-52 ; Tegengren, H., Örlogsflottans
fartygsbyggnader i Österbotten under den karolinska tiden // Budkavlen 14(1935), s. 3-36,
49-66 ; Tegengren, H., Kronoby sockens historia. - Åbo, 1943 ; Zettersten, A.,
Svenska flottans historia : åren 1635-1680. - Norrtelje, 1903 |