4.1.2. 16 maj 1705 :
Psilander och Ackern avlägger sina vittnesmål
|
| Vid amiralitetsrättens andra session den
16 maj 1705 inlämnade Psilander och Roserus von Ackern sina skriftliga redogörelser. |
| Protokollet: |
Noter: |
| Anno 1705 d. 16 Maji höltz Rättegång
och förhör på Kongl. Ammiralitetz huuset i Carlscrona nerwarande dhe samma Kongl.
Rättens ledamöter som nestföregående Rättegångz dag d. 8 Dito. |
|
| N:o 2 |
Då företog Kongl. Rätten sig Ransakningen angående
skeppet Öhlandz förolyckande och insinuerade Capitein Gustaf Psilander des skriftel:e
berättelse som upplästes af innehåld ut in Actis ; |
|
| N:o 3 |
derpå inkallades Lieutenanten Roserus von Ackern,
för hwilken Capiteinens berättelse upplästes, och insinuerade Lieutenanten äfwen des
berättelse hwilken deslijkes upplästes af innehåld ut in Actis ; |
|
Psilanders inlaga
|
|
| N:o 2. Ödmiuk Relation om Convoyskeppet
Öhlandz seglande ifrån Norrige der det låg till ankars på Grossfiord wijd Grimstad,
til des det olyckel:n stötte på Juthland 1 1/2 mijhl wäst ifrån Schagen. |
Groosefjorden vid Grimstad, mellan Arendal
och Kristiansand. |
| Såsom Eders Höggrefl. Excell:ce och
denne Kongl. Amm:tz Rätten d:n 8:de hujus, höggunstigt har låtit föreläsa mig Kongl.
Ammiralitetz Collegii Resolution, att een Ransakning skulle anställas, om Convojskeppet
Öhlandz förolyckande uppå Schagen, hwarjempte denne Kongl. Ammiralitetz Rätten behagat
beordra mig der om giöra min berättelse : Men som på mitt ödmiuka anhållande blef mig
effterlåtit, att få samma Berättelse Skrifftel: afläggia ; altså är detta der om min
Ödmiuke Relation. |
|
| Den 14:de Januari nu sidstleden fant iagh
rådeligit förmedelst då warande wackert wäder och W:N:W: wind att gå till Segells
ifrån Norrige med Skeppet Öhland, som då låg för Anckar på Grossfiord wid Grimstad,
i Mehning att således få någon af de Swenska hambnarne, som Marstrand eller Götheborg,
eller och der Winden wille Continuera med wackert wäder, till underdånigst föllie af
mine Undfångne ordres, fortsättia hembresan till Carlscrona: |
Som ska ses av Roserus von Ackerns
vittnesmål fanns skilda uppfattningar redan på detta tidiga stadium. Vilka
vindförhållanden rådde egentligen och var kaptenen och styrmannen ense om lämpligheten
av att avsegla? |
| Blef då sedermehra, wij i Skymbningen
hade passerat alle Skiähren, Coursen ställd Z:O: på den Compassen som war på Skantzen.
Men den som hängde i Cajutan differerade ett Strek, så att den låg Z:O:t:O an ; och
Continuerade den Coursen till des första wachten war uthe, Klåckan omtrent 12, då I
medlertijd begynte hårdt att blåsa, och Winden sprang om till Z:W:t:W, med tiockt och
rägnachtigt wäder, då iag i första wachten war uppe, och lätt minska någre Sägell:
såsom gijga upp Besan, och taga in Creutz-Säglet : |
Om den inledande kursen rådde enighet.
|
| Strax der effter omtrent Kl: 12 då om
natten, kom fremmande Styrman H:r Lieutenanten Roserus von Ackern in till mig i Cajutan,
och Consulerade mig om Coursens förändrande, då det blef effter förd Discours
enhälleligen beslutit, att sättia Coursen O:Z:O och Z:O: till O: med små Sägell, som
war med Mers-säglen på Randen - [?] och fåckan till, att så mycket bättre hafwa
högden, der winden mehra skulle löpa om till den Sudeliga Kanten, och blef der hoos
påmint, att offta bruuka lodet, sampt hålla god uthkijk effter Fyren, |
Att detta samtal ägde rum var parterna ense
om. Vad det däremot utmynnade i rådde det olika uppfattningar om. |
| på det ehnär wij fådt Fyhren i sichte,
eller och Känningen med lodet af den Juthska Wallen, wij så mycket Säkrare effter
Siömans manér, kunde ställa Coursen in åth Cattegatt: Men Kl: 2: wid Pass der effter
Strandade Skeppet olyckel: på Juthland, 1 1/2 Mijhl West ifrån Schagen, huru wijda nu
för det öfriga uthseendet effter Fyren och sielfwa lodningen, offtta och flijtigt, är i
wärket ställt, lembnar iag till wederbörande förklaring. Datum Carlscrona d:n 13 Maij
A:o 1705. Eder höggrefl: Excell:ce
och den Kongl. Amtz:Rättens
Ödmiukaste tienare
Gustaff Psilander |
Juthska wallen = den jylländska kusten. Intressant är att Psilander inte säger något om hurvida den
avsedda kursförändringen faktiskt kom till stånd, utan endast uppehåller sig vid fyren
och lodningen.
|
Roserus von Ackerns
inlaga
|
|
| Num:o 3. Till hörsambt föllie af Kongl.
Ammiralitetz Rättens gunstig befallning att inkomma med een skrifftelig relation
uthöfwer skeppet Öhlandz förolyckande under Schagen är denne min Sanfärdige
berättelse, som föllier Nembl: |
|
| Enär wij d: 14 nestledne Januarii skulle
gå till Segells ifrån Grossfiohl, då det war heelt stilla wäder, kom en Nordsk Präst
om bord, hwillken skulle gå med oss öfwer för Passager til Köpenhambn, och så snart
han satte footen på första trappsteget wid fallreepet, sade han: hwem kan segla förutan
wind, då tänckte iag att H:r Capitainen den dagen skulle liggia stilla. |
Det vore intressant om den norske prästen
skulle gå att identifiera, inte minst med tanke på att han var ett oberoende vittne till
de följande händelserna. Kan det faktum att man tog ombord en passagerare till
Köpenhamn innebära att avsikten faktiskt var att gå mot Karlskrona? |
| Men een lijten stund dher effter befallte
H: Capitainen att lyffta upp anckar, hwar på iag steg till H: Capitainen, säijandes åth
honom, att det wore bäst liggia stilla, effter det war stilla wäder, och wij behöfde
een kuhlte som satte oss från Skiähren, att wij om natten intet låge och drefwe neder
på klipporne, då iag undfick det swar, lijka gått, skall det wara, så skall det wara ;
alltså blef ankaret lyfft, och när wij kommo under Segell, begynte dhet att kuhla något
friskare opp. |
Psilanders vittnesmål innehåller alltså
inget om någon sådan diskussion. |
| När lotzen war gången ifrån Skeppet,
stod herr Capiteinen på Skantzen wid Nachterhuuset, och wij lågo een S:O: an, då sade
iag till H: Capiteinen, att wij skulle styra S:O hänn een 2 à 3 mijhl ifrån Wallen, och
sedan O:S:O: hwillket han bejakade, ey kunde iag ey hellre annars tänkia, än att så
skee skulle, |
Nachterhus = en anordning som uppbär
kompassen. En diskussion som Psilander
relaterar på liknande sätt. |
| hwarföre gick iag een stund der effter
och lade mig, emedean de förr middnatten hade wattn nog att segla på, och iag effter
middnatten tänchte waka, i den Mening att wara sielf tillstädes och see huru det till
gick, då iag såf een tijma eller något. Sedan kom H. Capitainen in till mig och
frågade, om inte det wore bäst att taga ett ref i wåre Märssegell, som ochså skedde, |
Man minskade alltså segel. |
| då min högra arm begynte att wärka så
hårdt, att iag intet fick någon blund i mine ögon. Klåckan emellan 11 och 12, gick iag
uth på Skantzen och frågade huru det ligger ann ; swarades S:O:, hwar på iag straxt
gick in i Cajutan och sade till H:r Capitainen, att det wore bäst, styra een O:S:O, hwar
till han nekade, säijandes att han war rädd, det Strömmen skulle sättia honom neder
omkring Marstrand, berättandes der hoos att han intet troor annat, än dhe ju fyra på
Schagen, |
Han hade blivit sårad i striden vid Orford
Ness. Här är den centrala tvistefrågan. Båda
parter nämner den här diskussionen, men Psilander säger att man varit överens om att
förändra kursen. |
| Jag swarade dhe haa fuller order att fyra
både Winter och Sommar, då den Nordske Prästen /: hwillken tillijka med H: Capitein
Wachtmeister låge begge hoos H:r Capiteinen i Cajutan :/ intahlte, säijandes jo wist
fyra dhe, i haa intet behoof att troo annat ; då sade iag strömmen må sättia oss hwar
han will, men som iag intet fick något wijdare swahr af H: Capitainen, utan wäntade eeen
Lång Stund der effter. Ty önskade iag een godh natt, och H:r Capiteinen befalte mig
låta gijga upp stoor seglet, hwillket straxt blef effterkommet, begynnandes wärken i min
arm, att då stijga in i bröstet med sådan Sting, att iag intet kunde hålla min wacht, |
Carl Hans Wachtmeisters vittnesmål blir
härigenom av särskild vikt. Vad hade han att berätta? |
| utan iag lätt ropa Fälltskiähren till
mig, att han skulle gifwa mig något in ; huru det sedan passerade lämbnas till dheras
utsagu som wore friske, och höllo wacht om natten, hwillka närmare läre wetta att
berätta, hurulunda skeppetz förolyckande föregångit är. Carlscrona d:n 16 Maii A:o
1705 Roserus von Ackern
Ex. originalibus vidi
P. Wessman |
Roserus von Ackerns försvar består av ett
antal olika ingredienser: han hade avrått från avseglingen, men Psilander hade inte
lyssnat ; han hade påmint om den överenskomna kursändringen, men Psilander hade vägrat
; han hade haft så ont att han varit tvungen att lämna sin post. |
| Protokollet forts. |
Noter: |
| hwaraf Kongl. Rätten emillan Lieutnantens
och Capitainens berättelse fan den skilliachtigheet angående Coursens förändrande att
Lieutenant Roser von Ackern, hwilken på Convoyresan med ber:de Skepp giordt fremmande
Styrmans tienst skrifwer att han warit neder i Cajutan hos Capitainen och giordt den
proposition att dhe skulle styra O.S.O hwartill Capitainen nekat ; |
|
| Men Capitainen påstår i sin berättelse,
att då Lieutnanten consuleerade honom om Coursen har han fåt till swars och
eenhälleligen blifwit beslutat att sättia Coursen O.S.O och S.O.T.O med små Segel för
dhe raisoner som uthi berättelsen finnas införde, hwaruthi dhe och nu inför Kongl.
Rätten stanna i contradictioner, |
|
| i det Lieutnanten förnekar att något
consulerande skedt derom, uthan har Lieutenanten för des swåra wärk skull som han hade
i armen strax gådt uth, hwaremoot Capitainen säger att dhe icke allenast een god stund
talts wijd derom uthan och har Lieutenanten uthgåendes sagt Jag skall passa på lodet,
och hwad Lieutenantens siukdom beträffar, Så säger Capitainen att den intet wijdare
warit honom bekant, än att han emoot ondt wäder merendels klagade öfwer passion i armen
och axlen, och tör hända att det något hielpt till att Lieutenanten dagen förän dhe
seglade och hela tijden lupit och skutet i skougen. |
|
| Q:o Till Capitainen om Lieutenanten i
Cajutan beklagat sig deröfwer, att han war så passionerat, det han ey kunde taga wara
på sin wacht, el:r sedermera i wachten låtit Capitainen derom wetta. |
|
| Rsp:o det har han intet giordt, emedan
Capitainen ey heller annat wiste än Lieutnant Roser sielf passade på sin wacht och
hade han annars wettat så sade Capitainen sig sielf skolat gåt upp, och det så mycket
mera som Roser von Ackern alltijd gaf Medelstyrmannen Nils Swart, hwilcken tillkom att
wara med Lieutnanten på wachten, ett elackt låford för des incapacitet och
wårdzlösheet skull ; |
Nils Swart var vid det här laget död, förmodligen hade
han drunknat i samband med förlisningen. |
| Hwaremoot Lieutenanten instantierade, att
effter han blef siuk har öfwerstyrmannen Gise Rääf uthaf sig sielf tillijka med Nils
Swart passat upp ; då förehöltz Lieutenanten, hwarföre han icke sagt till Capitainen i
Cajutan att han war siuk? Rsp:o Har intet warit så siuk när han gick ifrån Capitainen,
men blef så hastigt betagen, när han kom uth, att han hade nogh att få Fältskiär,
menandes att det war folk nogh på Skantzen till att passa upp. |
Instantiera = protestera Otvivelaktigt en svag punkt i löjtnantens försvar. Han hade
underlåtit att tala om för Psilander att han var sjuk därför att han insjuknat precis
som han lämnade kajutan. Dessutom avvek han från vakten just när hans närvaro var som
mest angelägen. |
| Capitainen intahlade att han så mycket
mindre kunde tänkia det Lieutenanten war siuk, som han kom neder i Cajutan uthi sine
kläder effter wahnligheeten, dertill war det både Lieutenantens wacht och des egentel:
Farwattn såsom fremmande Styrman förmenandes Capitainen om dhe bruukat lodet flijtigt
så har det ey hafft någon nöd. Lieutenanten swarade herpå, om den coursen han stäldt
blifwit observerat, hade den olyckan icke händt, men dhe hade styrt för länge S.O.
Capitainen påstod att Lieutenantens cours blifwet observerat och i acht tagen, till des
han sielf om des förändrande påmint. |
|
| Deruppå förehöltz Lieutenanten huru han
kunnat wetta att Gise Rääf wille passa upp och att det warit ett förseende att han sin
siukdomb icke gifwit tillkenna, han önskade åter att des cours blifwit i acht tagen, och
Capitainen deremoot att dhe bruukat lodet flijtigt, hwartill Lieutenanten swarade, att han
genom sin haakskiöt låtet dem antyda, att dhe skulle buuka lodet. |
hakeskiöt = här närmast i bet. soldat brukad som
ordonnans |
| (Under arbete) ©Bengt Nilsson
benni@bibl.liu.se
Senast uppdaterad: 2001-06-24 14:10 |
| Föregående sida: 4.1.1.
Förhandlingarna i amiralitetsrätten : 8/5 1705 Nästa sida: 16 maj 1705, del 2 : underofficerares vittnesmål |