Översikt

Hemsidan

Gustaf von Psilander : inledning

1.
1669-1703 : uppväxt,
ungdom och tidiga karriär

2.
Konvojerna : den historiska bakgrunden

3.
Konvojerna 1703-1704

4.
Efterspelet

5. 
1705-1716:
vägen mot toppen

6.
1716-1734 : landshövding och riksdagsman

7.
1734-1738 : president i
Amiralitetskollegium

8.
Den "private" Psilander

9.
"Kuriosa- kabinettet"

10.
Gustaf von Psilanders familj

11.
Legenden skapas : 1700- och 1800-talen

12.

 

5.7.1.3.1. De kungliga breven

Som tidigare berörts gjorde Karl XII i slutet av december 1712 åtskilliga förändringar i flottans ledning. Som lätt inses dröjde det åtskilligt innan breven från Bender nådde hemlandet. Först i slutet av augusti 1713 mottog Amiralitetskollegium beskedet om de nya utnämningarna

C. Feif

Till Amm: Collegium
angående några
förändringar dersammastädes.

Carolus.

 
Wij hafwa utij Anckarstiernas och Ruths ställen till ammiraler förordnadt vice Ammiralerne Watrang och Clas Sparre, utij Watrangs ställe till vice ammiral Schoutbynachten Lillie, och utij des ställa Holm Majoren Psilander, hwilken åter Capitain Raab kommer att Succedera utij Holm Majors beställningen,  
desutan hafwa wij funnit nödigt, att förstärka ammiralitetet med några Schoutbynachter utöfwer Staten, hwilka till widare förordning behålla deras Capitains löhner och niuta tillökningen af fulla Schoutbynachts löhnen af de ledige lemnade flaggemäns löhner och några andra extraordinarie medell.  
Wed Holmen wele wi hädaneffter intet bestå någon ständig ammiral el:r vice ammiral, utan böra vice ammiralerne åhrl: ombyta, att hafwa upsickt på holmen och bör mot åhrets slut den som har upsickt wed holmen utij Collegio inlefwerera en berättelse hwad arbete det åhret under dess påseende är wordet förrättat,  
samt hwilcket arbete effter des mening det följande åhret är angelägnast att företagas, och sedan deröfwer är wordet resolverat upsättes en en order för den flaggman som det följande åhret förordnas wed holmen, hwilken han bör ställa sig till rättelse ; det är fördenskull härmed till Eder wår nådiga befallning att I ställa eder alt detta till underdånig effterrättelse,  
Och wij befalle & c.

Carolus


Riksregistraturet

 
Samtidigt genomförde kungen en annan förändring. Alla flaggmän fick säte och stämma i kollegiet, undantagandes den viceamiral som hade uppsikt över varvet. Den tjänsten var i sig tillräckligt ansträngande utan att innehavaren dessutom skulle vara skyldig att delta i kollegiets sammanträden, som ägde rum i stort sett varje dag och tog hela förmiddagen i anspråk.

C. Feif

Till Ammiral: Collegium
att alla flaggmän skola hafa säte
och stämma utij
bemelte Collegio

Carolus

 
Såsom iag för wår tienst och Ammiralitets wärkets så mycket bättre bedrifwande, pröfwa nödigt, att alla flaggmän böra hafwa säte och stämma utij Collegio ;  
Altså är hermed till Eder wår nådige befallning att I ställe Eder denne wår nådige förordning till hörsam eftterrättelse låtandes dem straxt intaga deras säten i Collegio, dock bör der wed utij akt tagas, att den som hädaneffter åhrl: warder förordnat wed holmen, slipper det åhret att sitta i Collegio emedan han dessutan nog är sysselsatt. Hwarmed & c.

Carolus


Riksregistraturet

 
(UNDER ARBETE)
Bengt Nilsson
benni@bibl.liu.se

Senast uppdaterad: september 15, 2000.
Föregående sida: 5.1.7.3. Schoutbynacht 29/12

Nästa sida: 5.1.7.3.2. Karl XII:s fullmakt för Psilander att vara schoutbynacht