Översikt

Hemsidan

Gustaf von Psilander : inledning

1.
1669-1703 : uppväxt,
ungdom och tidiga karriär

2.
Konvojerna : den historiska bakgrunden

3.
Konvojerna 1703-1704

4.
Efterspelet

5. 
1705-1716:
vägen mot toppen

6.
1716-1734 : landshövding och riksdagsman

7.
1734-1738 : president i
Amiralitetskollegium

8.
Den "private" Psilander

9.
"Kuriosa- kabinettet"

10.
Gustaf von Psilanders familj

11.
Legenden skapas : 1700- och 1800-talen

12.

 

5.2.1. Svenska flottan vid operationerna mot Danmark 1700

När svenska flottan lämnade Karlskrona i mitten av juni 1700 bestod den av 38 linjeskepp (nedan) och 8 fregatter. Ett formidabelt krigsinstrument av till stor del nybyggda fartyg med åtskilliga fartygschefer som deltagit i 1690-talets konvojresor eller tjänstgjort i utländska flottor. Flera av dem skulle vinna berömmelse under det stora nordiska kriget. Psilander, Löwen och Grubbe skulle mer än 30 år senare i tur och ordning inneha presidentämbetet. Inte förrän efter Grubbes död 1759, mer än ett halvt århundrade senare, kom en ny generation att stå i spetsen för flottan.
Skeppens namn Kapteners namn Kan. Båtsm. Sold. Eskader och division
Småland Gustaf Bure 70 381 75  
Sverige Erich Anckarfjäll

Lars Hasselgren

80 542 100 Viceamiral v. Numers
Hercules Johan Hogg 62 294 48  
Halland Gustaf Grubbe 54 271 40  
Estland Hans Wulff 52 200 40  
Wästmanland Didrik Anckarstierna 62 294 45  
Enigheten Gustaf Psilander

Carl Wachtmeister

Jacob Giers

94 600 105 Amiralen över 2:a eskadern Cornelius Anckarstierna
Carlscrona Peter Anckarstierna 70 407 90  
Wismar Magnus Bröms 46 180 30  
Pommern Hans Anckarstierna 56 271 40  
Princessan Ulrica Jacob Brun

Anders Hysing

80 542 100 Schoutb. Wattrang
Bohus Petter Andersson 74 480 80  
Calmar Herman Snack 46 180 30  
Finland Erich Lillie 64 300 50  
Prins Carl Johan Myrman

David Frijs

80 542 100 Viceamiral Otto Siöstierna
Göta Major Paul Rump 76 406 80  
Ösel Carl Mannerfelt 56 271 40  
Fredrica Amalia Christopher Grund 62 294 50  
Carolus Johan Stiernanckar

Petter Rosenwall

Gustaf Starck

Nils Ström

108 718 110 Amiral-
generalen greve Hans Wachtmeister
Drottning Hedwig Carl Henrik von Löwen 90 548 100  
Wachtmeister Carl Kempenfelt 50 271 40  
Norrköping Göran Bagge 52 200 35  
Gotland Gustaf Macklier 50 271 40  
Victoria Michael Henck

Anders Grahn

70 407 45 Schoutbyn. Claes Sparre
Wrangel Johan Rolofsson Palm 70 381 75  
Wrede Eric Ahlfort 52 381 75  
Öland Conrad Braunjean 50 180 60  
Wenden Petter Krook

Aron Fegerman

70 300 75 Schoutbyn. Carl Ruuth
Uppland Carl Raab 70 381 75  
Stettin Göran Leijonsteen 46 180 60  
Skåne Gustaf Klöfwerskiöld 64 300 75  
Drottning Ulrica Olof Wernfelt

Johan Wilhelmsson

86 571 100 Amiralen av 3:e eskadern Fredrik Ewert Taube
Stockholm Petter Ljung 70 381 50  
Livland Nils Ehrenskiöld 50 288 40  
Göteborg Nils Siöhierta 54 300 45  
Södermanland Gustaf Klick 56 400 50  
Princessan Hedwig Håkan Liderus

Erland Stierna

70 380 45 Viceamiralen Jacob de Prou
Blekinge Petter Pley 70 380 45  
           
  Summa 2502 13713 2383  
Källa: Kopparstick av Nils Ström, återgivet i: Björlin, G., Sveriges krigshistoria i bilder, del III. - Stockholm, 1919, s. 39. Jag har gjort vissa moderniseringar av stavningen. En i vissa detaljer avvikande lista finns publicerad i: Handlingar hörande till Konung Carl XII:s historia, vol 1. - Stockholm, 1819, s.- 211 ff. Denna säges vara hämtad från Claes Sparres signalbok. De skiljaktigheter som finns kan möjligen bero på att utgivaren inte tolkat Sparres lista helt korrekt. Åtskilliga skillnader kan sålunda elimineras genom att kaptenernas namn flyttas upp ett steg i förteckningen. Floderus kan alltså ha lurats av att det vid vissa fartyg anges flera officerares namn angivna.
(UNDER ARBETE)
Bengt Nilsson
benni@bibl.liu.se

Senast uppdaterad: oktober 05, 2004.
Föregående sida: 5.2. Flottans ledning och situation 1700-1721 : förutsättningarna för Psilanders väg mot toppen

Nästa sida: 5.2.2. Svenska flottans styrka efter freden 1721