|
Detta årets resa har skildrats otaliga gånger, i
sjöhistoriska verk, i dikt och novell, i otaliga konstverk. Få episoder i svensk
sjöhistoria är lika legendomspunna. Psilanders berömmelse vilar så gott som
uteslutande på striden vid Orford Ness 28 juli 1704 trots att han under de följande
dryga trettio åren kom att bekläda flera ansvarsfulla och höga ämbeten.
Likväl har det trots det ovan sagda inte gjorts någon
grundlig undersökning av det material som finns rörande 1704 års konvoj. Om det långa
uppehållet i England, över tre månader, finns det praktiskt taget ingenting skrivet.
Det rikhaltiga material som säkert döljer sig i engelska arkiv är i princip outnyttjat.
Olika handlingar utanför Krigsarkiv och Riksarkiv, exempelvis material i Göteborgs
länsstyrelses arkiv har så vitt jag vet aldrig använts. I stället har de berättelser
som framför allt "lanserades" av Tornqvist och Gjörwell vunnit stor spridning
och återupprepats i alla möjliga sammanhang. Förhoppningsvis ska de i detta avsnitt
ingående texterna och därtill fogade kommentarer kunna ge en riktigare och
fullständigare bild av 1704 års resa och dess konsekvenser.
Litteraturtips: Munthe,
A., Gustaf von Psilander. - Stockholm, 1899 ; Herlitz, N., Från Thorn till
Altranstädt. - Stockholm, 1916 ; Owen, J. H., War at sea under Queen Anne :
1702-1708. - Cambridge, 1938 ; Rosen, C. von, Bidrag till kännedom om de
händelser..., del 2 - Stockholm, 1936.
Munthes bok är den mest utförliga
skildringen av Psilanders liv och karriär, naturligtvis med starkt fokus på striden vid
Orford Ness.Carl von Rosen har den mest koncentrerade och lättöverskådliga
redogörelsen för konvojresan 1704. Herlitz innehåller inte mycket om själva
incidenten, men däremot en del om bakgrunden och efterspelet. Owen ger en kort
redogörelse för striden mellan Psilander och den engelska eskadern. |