Översikt

Hemsidan

Gustaf von Psilander : inledning

1.
1669-1703 : uppväxt,
ungdom och tidiga karriär

2.
Konvojerna : den historiska bakgrunden

3.
Konvojerna 1703-1704

4.
Efterspelet

5. 
1705-1716:
vägen mot toppen

6.
1716-1734 : landshövding och riksdagsman

7.
1734-1738 : president i
Amiralitetskollegium

8.
Den "private" Psilander

9.
"Kuriosa- kabinettet"

10.
Gustaf von Psilanders familj

11.
Legenden skapas : 1700- och 1800-talen

12.

 

3.3.1. Psilanders instruktion 1704


Psilanders instruktion för 1704 är nästan exakt likadan som föregående års, men det finns ett viktigt undantag. Det har tillkommit en extra punkt, nr 13.

Instruction hwareffter Capitainen på det förordnade Convoyskieppet Öhland, Edel och Manhaftig Gustaf Psilander, sig skall hafwa att rätta wed Convoyerandet af Kongl. Maijt undersåtars skieep, som sig till och genom Canalen ärna.
Gifwen i Stockholm d. 24 Martii Ao 1704

 

1. Så snart Capitainen med bemte skiepp aldeles Kant och klart ongefähr medio Aprilis, som det sig möijeligast giöra låter, uti Öresund anländer, till att anträda Convoy Reesan med dhe Kiöpmansskiepp, som till och genom Canalen sig ärna, skall han effterfråga dher warenda Kungl Maijtz Undersåtars Skiepp och dem som med richtiga Pass försedda äro, och sig hoos honom angifwa under dess Convoy taga, och sig der ifrån straxt begifwa, ingalunda sig afsöndrande från dem som sig under dess Convoy begifwa.

2. Alla dhe Skiepp och Fahrkostar som Kungl. Maijtz Undersåthare här i Swerige, och dhe der under liggiande Provincier tillhöra, måge under Convoy antagas, sedan dhe sine richtiga Pass och Siöbref opwijser, antingen dhe af Kongl. Cammar och Commercie Collegio elr General Gouverneurerne utgifne äro.

3. Ehwad Ladening och hwem den kunde tillkomma, som Kongl. Maijtz Undersåtars Skiepp innehafwa, dhen skall niuta Convoyens beskydd, undantagandes Contrabande Wahror, hwilcka när dhe skickas till Holland, Engeland, Franckrijke och Spanien, eller andra uti Kriget intresserade Nationer, så lenge dhe uti Örlog med hwarandra ähro begrepne, icke böhra antagas, för dhe Tractaters skulld, som Kongl. Maijt med en och annan Potentat upprättat ; Men till Neutrale Orter måge Contrabande Wahror obehindrade äfwen som andra under dheras beskydd föhras, kunnandes Capitainen uthaf bijfogade Extract see, hwilcka Wahror för Contrabande hållas skohla, och af Tull Rullorne förnimma, om skieppen sådane wahror innehafwa.

4. Skall Capitainen på dhe Skiepp, som sig under hans Convoyerande inställt, till Kongl. Cammar och Commercie Collegium öfwersända Specification, sammaledes wed återkomsten på dhe Skiepp, som på wägen sig under hans beskydd förtrodt.

5. Skulle och några Swenska Skiepp på wägen uti öpna Siön under Convoyen sig willia inställa, så måste Capitainen äfwenwähl dhem, enär dhe med richtige Pass ähro försedde, och dhet icke länder för långt uthur Capitainens Kosa, emottaga och Convoyera, doch att han dherigenom sig icke låter hindra eller uppehålla ifrån sin rätta Resa, hållandes deröfwer, som i dhen förra puncten förmählt är, en richtig Lista, den han wid hemkomsten straxt till Kungl. Collegium hafwer at insända.

6. Råkar Capitainen någorstädes tillhopa med många, fåå eller ett Skiepp, af hwad Nation dhet hälst wara må, skall han aldenstund Hans Kongl. Maijt med ingen annat än gott fötroende söker, sig icke heller annorlunda än med all wänskap emoot hwar och en betee, och så laga, at han till intet wijdrigt någon orsaak gifwer, warandes Hans Kongl. Maijt tilfridz, att hwar någon Krigzflåtta det af honom tillböhrligen begiärer, han sin fullmacht opwijsar och egenteligen betygar, hwilcka Skiepp han under sin Convoy tagit ; Men för dhet öfrige, skall han på alt mannerligit sätt undan böija, at han elr hans Föllje icke må besökias och ransakas, uthan som han är till en försäkring för alt underslef uthskickad, så måste man honom sådant tillbetroo och sin Koosa obehindrad och obeswärad jempte alle andra underhafwande Skiepp fullföllja låta.

7. När Capitainen uti Norrsjön och emoot Canalen kommen är, skall han så mycket någonsin giörligit är, sökia i säkerhet att bringa, så wähl dhe Skiepp och Fahrkostar, som till Holland, som och dhe hwilcka till Engeland sig ärna, dock att han eij i någon hambn inlöper, eller sig någorstädes under Resan uppehåller, Convoyerandes sedan dhe, som till Portugall och Spanien destinerade äro Högsandt förbiij, och när han dhem i sin Kosa lembnat går han med dhem till Frankrijket ernade in emoot Rochelle, derest han inlöper, och sijdan uppå Redden i 14 dagar à 3 weckor uppehåller, att der sammastädes afwachta dhe ifrån Bordeaux och andra Franska hambnar kommande Swenska skieppen, och dem under sin Convoy tager, och sig derifrån tillbakars förfogar.

8. På återresan skall Capitainen, så wijda det sig kan giöra låta under sin Convoy antaga alla dhe Swenska Skiepp och Fahrkostar, som han kan warseblifwa, och anträffa, och på hemresan kunna stadde wara, så wähl dhe som ifrån Spanien och Portugall kunna wara kombne, som och dhe hwilcka från Engeland och Holland till honom komma kunna, Convoyerandes dhem så långt som giörligit är ; Men Capitainen måste förfoga sig till Giötheborg eller Marstrand, derifrån sin återresa att notificera och wijdare ordres afwänta.

9. Capitainen skall ingalunda några penningar eller annan wedergällning för Convoyerandet under någon förewändening, fordra eller emoottaga, uthan dhem han Convoyerar uti alt dhet, som dhe kunna hafwa nödigt honom under Resan att tillijta, all behörig handräckning giöra.

10. Der någon Commissfahrare eller Capare, som dhe kallas, wehla giöra dhe Swenska skieppen, som under Convoyen äro något hinder, mehn eller skada, så böhr Capitainen icke sådant eller någon visitation tillåta, uthan dhet på wederböhrligit sätt afwäria.

11. Det skall Capitainen hwarcken wid afresan ifrån Kl. Maijtz Hambnar eller anlendandet till någon fremmande Ohrt, understå sig några kiöpmans wahror i sitt anförtrodde Convoyskiepp för sig eller någon annan att intaga, eller någon handel under Reesan drifwa, på dhet dhe wådor, som dher af kunna flyta, måge förkommas..

12. Till hämmande och förekommande af dhet sielfzwåld och otijdighet, som en och annan på Cofferdie skieppen kunde wijsa och föröfwa, warder Capitainen här med authoriserat at enär någon af Couffardie skiepparne eller Båtzfolcket sig förseer, och i något sådant stycke förbryter, som straff förtienar, adjungera sig några af Couffardie skiepparne, till att uptaga, skärskåda och effter Siöartiklarne afdömma.

13. Det anbefalles och Capitainen alfwarsambln att han under wägen håller sig wid Couffardieskieppen, som han beskydda skall på den honom här ofwanför förskrefne fram- och återresan, så att derigenom ingen fahra elr skada taga må.

14. Skall ock Capitainen hålla riktige Journaler öfwer dhet som under Resan förefaller och dhen wid hemresan till Kongl. Cammar och Commercie Collegium öfwersända, jembwähl giöra påminnelser om dhet som kan tarfwas och behöfwas ; Men hwad dhen Conduite widkommer, som Capitainen uti Krigz actioner eller Siömanskapet bruka böhr, hafwer han sig att rätta effter dhen Instruction, som Kongl. Maijtz Ammiralitets Collegium särskilt dherutinnan gifwandes warder.

Actum ut supra

.

Fabian Wrede Carl E Gyllenstna
H. Billingsköld A. v. Grooth
J. Stiernhöök H. Fleming
J. Silfverström
S. Ehrenstedt


RA, Kommerskollegium
Huvudarkivet
Registratur
B I a:51
Jan-juni(?) 1704

KOMMENTARER

Instruktionen för 1704 års resa är i stort identisk med föregående års. De första skillnaden värd att notera återfinns i punkt 7. I 1703 års instruktion står det att Psilander ska avsluta resan vid Land's end eller Sorlings, det vill säga Scilly-öarna. Därefter ska han återvända hem och skydda de svenska fartyg han kan råka på i öppna sjön. I 1704 års instruktion står det att han ska ankra utan för La Rochelle och vänta där i två, tre veckor på svenska fartyg som kommer från Bordeaux och andra franska hamnar, för att sedan kunna skydda deras återresa

Den mest anmärkningsvärda skillnaden består i tillkomsten av en helt ny punkt 13, vari Psilander instrueras att hålla sig nära handelsfartygen under både ut- och hemresan. Detta är säkerligen en direkt följd av de klagomål som inkommit mot hans agerande under föregående år.

Till instruktionen var, som nämns i punkt 3, fogad en förteckning över de varor som kollegiet definierade som kontraband. I detta inbegreps alla former av vapen och ammunition, inkluderande harnesk, sköldar, hjälmar och andra typer av personlig skyddsutrustning. Vidare hästar och vad som hörde till deras utrustning samt slutligen krut och salpeter. Men alltså inte en del andra varor som av engelsmännen fördes in under samma begrepp, se avdelning 2.3.2.1. Kontraband.

(UNDER ARBETE)

©Bengt Nilsson
benni@bibl.liu.se

Senast uppdaterad: juni 17, 2003.

Föregående sida: 3.3. Konvojresan 1704

Nästa sida: 3.3.1.A. De viktigaste stapelstäderna underrättas