Översikt

Hemsidan

Gustaf von Psilander : inledning

1.
1669-1703 : uppväxt,
ungdom och tidiga karriär

2.
Konvojerna : den historiska bakgrunden

3.
Konvojerna 1703-1704

4.
Efterspelet

5. 
1705-1716:
vägen mot toppen

6.
1716-1734 : landshövding och riksdagsman

7.
1734-1738 : president i
Amiralitetskollegium

8.
Den "private" Psilander

9.
"Kuriosa- kabinettet"

10.
Gustaf von Psilanders familj

11.
Legenden skapas : 1700- och 1800-talen

12.

 

5.1.1.1. 1706 års expedition till Finska viken

Som tidigare berörts gjordes sommaren 1705 två misslyckade försök att landsätta trupper på ön Retusaari. Båda dessa misslyckades, men amiral Ankarstierna var inställd på att göra ett nytt försök påföljande år. Hans idéer fick till en början stöd hos Karl XII, men då såväl Amiralitetskollegium som rådet avstyrkte föll planen. I stället instruerades Ankarstierna att inskränka sig till en blockad av Nyen och Narva. För utförandet av dessa order tilldelades amiralen 7 linjeskepp, 8 fregatter, 3 brigantiner och 2 sjukfartyg. (1)

Den ryska flottan höll sig undan och Ankarstierna kunde därför uträtta mycket lite. Dock kunde hans fartyg bistå Viborg, som på hösten utsattes för en kortare belägring. Genom den svenska överlägsenheten till sjöss kunde ryssarna inte föra fram materiel och manskap sjövägen, vilket starkt bidrog till stadens räddning. 

Den milda hösten möjliggjorde att Ankarstierna kunde stanna i farvattnen in i november.

I expeditionen ingick också Gustaf Psilander. Något självständigt befäl ska han inte ha utövat, utan tjänstgjort ombord på Ankarstiernas flaggskepp Halland. Detta är ett av tecken som tyder på att Ankarstierna understödde Psilanders karriär.

Spår av Psilander

 

I Amiralitetskollegiets protokoll för januari 1707 finns en del spår av eskaderns öden under belägringen av Viborg. I samband med granskning av vissa räkenskaper från eeskadern hittar man följande under 29/1 1707:

3:o Ammiralens d. 15 Octobris gifne ordres, att låta de flycktingar som ifrån Wijborg kommit på Escadren, få nödig kåst, och Capiteinens Gustaf Psilanders der på d. 27 Decembr. 1706 gifne attest, att samma till bem:te flycktingar meddelte Kåst i penningar uthräknat bestijger till 173 d.r 18 /: Sölfr. Mt.

Noter:

De första ryska trupperna dök upp framför Viborg på kvällen den 11 oktober.

4:o Capiteinens Gustaf Psilanders d. 27 Decembr: 1706 der öfr. gifne attest, att på 2:ne Espingar som d. 13 Octobr: emellan Trångsund och Wijborg råkat hoop med Ryssarne, är icke allenast den Kåst som för 18 man Båtzmän på Sex weckor i ber:de Espingar blifwit lagd, uthan och 8 dagars kåst för 50 Såldater, dehls bortmist, dehls i blod nedertrampat och förskiämd. Den strid som här berörs kan vara samma som av Hornborg antagits ha ägt rum natten till den 17. Vid detta tillfälle tillbakaslogs en styrka som amiral Ankarstierna skickat till Viborgs undsättning och ryssarna tog en esping och 130 fångar, se: Hornborg, E., Gränsfästet Viborg. - Helsingfors, 1942, s. 197f.
5:o Capitein Psilanders d. 6 hujus gifne attest, att de der på antecknade Ryska fångarne och en Öfwerlöpare hafwa på Ammiral Skieppet niutit sin fulla förplägning ifrån d. 12 Octobr. Till d. 15 Decembr: Den svenska eskadern hade alltså redan dagen efter de första ryska truppernas ankomst kommit över såväl desertörer som fångar.
(1). Om sina vedermödor med Amiralitetskollegium, då närmast generalamiralen Wachtmeister, berättar Ankarstierna i sitt brev till Fabian Wrede 31/3 1706. Tornqvist säger att eskadern bestod av 9 örlogsskepp och 5 fregatter. Ovanstående uppgift hos Munthe, som stödjer sig på Amiralietskollegiets registratur.

Källor: Tornqvist, C. G., Utkast till swenska flottans sjö-tåg. - Stockholm, 1788 ; Munthe, A., Karl XII och den ryska sjömakten. - 1924-1927 ; Hornbotg, E., Gränsfästet Viborg. - Helsingfors, 1942

(Under arbete)

©Bengt Nilsson
benni@bibl.liu.se
Senast uppdaterad: 2001-09-21 21:20

Föregående sida: 5. 1705-1716 : vägen mot toppen

Nästa sida: 5.1.2.1. 1707 års expedition till Finska viken